10 mars 2010, klockan 14:22
Nu har det gått ett tag sedan jag skrev något om vare sig piratpolitik, integritetsfrågor eller Piratpartiets arbete i EU-parlamentet. Även om jag varit dålig på att blogga om mina hjärtefrågor så har jag ändå försökt följa utvecklingen kring Internet- och integritetsfrågorna i både svensk politik och i EU-parlamentet. Vad gäller den svenska politiken så den mig besviken, så här knappt ett halvår före valet. Media är som vanligt dåliga på att bevaka frågan och våra svenska partier gör ständigt bort sig i frågan om bl a datalagringsdirektivet.
I en tid har Piratpartiets parlamentariker Christian Engström och andra parlamentariker i den gröna gruppen arbetat för att kräva öppenhet kring det kontroversiella handelsavtalet ACTA. Förhandlingarna kring ACTA-avtalet bedrivs i hemlighet, vilket tydligen inte är ovanligt när det gäller handelsavtal, men vad som gör ACTA ovanligt i egenskap av just handelsavtal är att upphovsrättsindustrin försöker driva igenom en rad högst kontroversiella lagparagrafer som berör oss konsumenter i allra högsta grad. Exempelvis vill man kunna göra Internet-leverantörer ansvariga för den datatrafik som skickas i deras nät samt kunna stänga användare som ägnat sig åt illegal fildelning, utan någon som helst rättslig prövning. Med andra ord innehåller ACTA mycket av det som inte gick igenom i Telekompaketet, som blev en het politisk potatis i somras.
Igår hände något fantastiskt, eller åtminstone mycket bra, i EU-parlamentet som förhoppningsvis kommer att göra det lite jobbigt för EU-kommissionen framöver. EU-parlamentet röstade igår kväll igenom en resolution som innebär att man kräver att förhandlingarna kring ACTA samt innehållet i avtalet ska öppnas upp för insyn. Majoriteten för resolutionen var stor i parlamentet och följer inte EU-kommissionen resolutionen kan EU-parlamentet ta frågan till EU-domstolen. Utifrån de handlingar som läckt från ACTA-förhandlingarna, gjorde parlamentet också klart att man inte tänker acceptera att användare ska kunna stängas av från Internet, i enlighet med vad innehållet i Telekompaketet.
Även om farsen kring ACTA inte är över ännu är det fint att se att det fortfarande finns stark vilja för rättssäkerhet och integritet i EU-parlamentet och att man inte accepterar vad som helst. Vad man dock måste komma ihåg när det gäller ACTA är att det är ett internationellt handelsavtal där fler länder ingår än enbart EU-länderna. USA är en stark förhandlare och det är också i USA som handelsavtalet först blev till. Även om ACTA faller i EU så innebär inte det att avtalet kan drivas igenom i andra länder.
Andra bloggar om: ACTA, Datalagringsdirektivet, EU-parlamentet, Piratpartiet, Telekompaketet
8 mars 2010, klockan 19:16
Nu har jag varit duktig lat student och skrivit ihop lite text om kryptering, som VPN bygger på, på min wiki.
Här är länken till artikeln.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tjänstekedjan, Kryptering, VPN
8 mars 2010, klockan 15:13
Nedan finns länkar till de inlägg som jag kommenterat, eller i alla fall försökt kommentera. På flera av inläggen syns inte mina kommentarer efter upprepade försök och den enda förklaringen jag har är att den som äger bloggen måste godkänna kommentarer innan de visas så jag hoppas att det sker snart så att mina kommentarer dyker upp för man blir lite trött på att skriva samma sak flera gånger.
Kommentarer om Wiki
Lenas blogg om Wiki inlägg 1
Lenas blogg om Wiki inlägg 2 (min kommentar blev från ”Anonym” trots att jag fyllde i mina namn-uppgifter)
Kattis blogg om Wiki inlägg 1
Kattis blogg om Wiki inlägg 2
Kommentar om CMS
Helena B’s wiki om CMS
Helena B’s wiki om CMS – post i diskussionsforumet i wikin
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Kommentarer, Tjänstekedjan
7 mars 2010, klockan 21:13
Nu hamnar egentligen saker och ting i tankeboken i viss o-ordning. Nätverksperspektivet var egentligen den första av kursens tre huvudsakliga delar och tjänsteperspektivet den andra delen. Duggan i nätverks-delen var i början på februari. Jag deltog inte på den då eftersom jag var på väg hem från Skåne den dagen och i det snökaos som rådde då. Jag gjorde istället omduggan när tillfället för denna var i torsdags.
Duggan var den avslutande delen av nätverksperspektivet och hölls gruppvis där varje grupp delade på ett dokument i Google Docs. Vi skulle där tillsammans arbeta fram bra och korrekta svar på duggans 7 frågor om datornätverk, hårdvara och teknik.
Att samarbeta kring något som närmast kan jämföras med en tenta var helt nytt för mig. Jag är inte helt obekant med mycket inom datornätverk och spontant kändes det som att man ville skriva färdigt svaren så fort som möjligt. Det som var lite förvirrande var att det plötsligt dök upp text ovanför eller nedanför det man själv skrivit och att den texten ofta var snarlik med den man själv skrivit. Samtliga i gruppen skulle skriva någonting som svar på varje fråga men svaren skulle samtidigt vara sammanfogade och konkreta, d v s inga svar som återkom flera gånger i texten. Det vi skrev skulle också refereras till litteratur som vi använde. Det kan vara svårt med kunskaper som man haft under en lång tid, exempelvis hur brandväggar och routrar fungerar. Det är visserligen kunskap som jag läst mig till för längesedan men förståelsen av den kunskapen är ju nu mera min egen.
Vi fick slutligen till bra svar och snygga inflikade referenser i texten, men det var knappt. En minut i fyra (duggan höll på mellan ett och fyra) satt jag och formaterade text som en galning. Vi skrev ju i lite olika textstorlek och jag hade dessutom färgkodat min text för att lättare kunna urskilja den från de andras. Men vi blev färdiga och godkända. :)
Det område som jag inte haft särskilt mycket kunskap om tidigare var bland annat TCP/IP och skillnaderna mellan TCP och UDP. Detta fick jag betydligt mer förståelse för under kursen, samt bra repetition på Internets historia och de olika generationsskiftena inom mobil kommunikation.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Dugga, Nätverksperspektivet, Tankebok
7 mars 2010, klockan 20:34
Tjänsteperspektivet i kursen Digitala distributinsformer har snart nått sitt slut den sista delen tar snart vid – att skriva en essä.
Under tjänsteperspektivet har jag lärt mig en del kring nya tjänster som jag inte kände till innan kursen. Tjänster för delade bokmärken är en av dem. Det är visserligen inte en tjänst som jag själv haft med i min tjänstekedja, utan som jag lärt mig om via kursmaterialet. Jag har inte heller kommit igång med att testa tjänsten själv men tror mig kunna ha nytta av den för att lättare synkronisera bokmärken mellan mina båda datorer.
Utöver detta har jag ju även lärt mig, via min egen tjänstekedja, hur man skapar sin egen wiki och hur den är uppbyggt med hjälp av MySQL och PHP. Jag har också ökat mina kunskaper om VPN. Även om jag känt till och använt tjänsten tidigare har jag inte tänkt särskilt mycket på hur den fungerar eller hur den är uppbyggd.
Eftersom jag har varit dålig på att följa kursens deadlines så är jag ännu inte helt färdig med allt som ska skrivas i bloggen och wikin om VPN, eller använt VPN för att blogga. Det jag har kvar att skriva är sammanlagt en post i bloggen om wikis, två artiklar i wikin om VPN eller ämnen som kan relateras till VPN, samt tre poster i bloggen via VPN, eller hur jag nu ska bära mig åt för att blogga via VPN. Vissa frågetecken kvarstår fortfarande gällande det. Utöver detta, som minst sagt är en hel del, måste jag också skriva en kommentar på minst en post på vardera tjänst A och tjänst B (i mitt fall wiki resp. VPN) skrivna av mina kurskamrater. Dessa kommentarer och att färdigställa två tankeboksposter till i bloggen är mitt mål denna kväll.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tankebok, Tjänsteperspektivet
7 mars 2010, klockan 20:15
Det gick inte upp för mig förrän en bra bit in i kursen Digitala Distributionsformer att en tankebok ingick som ett kursmoment. Nu så här i efterhand inser jag ju att det främst berodde på ouppmärksamhet då jag läste kursguiden, men även viss förvirring kring det som också ingick som ett kursmoment, nämligen veckans tanke. Veckans tanke snappade jag upp relativt snabbt och de ”tankar” man fokuserat på har varit intressanta och roliga att diskutera kring. Dock tycker jag att man på något av momenten borde kommit fram till ett bättre namn för att minska eventuell förvirring och hålla i sär de båda momenten.
Men kanske är det bara jag som tyckt att dessa båda kursmoment kunnat blandats ihop?
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tankebok, Veckans tanke
7 mars 2010, klockan 20:06
Som med mycket annat i kursen Digitala distributionsformer, har det tagit tid för mig att komma till skott. Periodvis är min självdisciplin usel och jag ägnar för mycket tid åt saker som för tillfället är helt irrelevanta. Momentet tankebok i kursen har blivit speciellt lidande, fram tills nu. Syftet med tankeboken är, enligt kursguiden, att man som student ska reflektera kring sitt eget lärande löpande under kursens gång.
Den första delen av tankeboken tänkte jag tillägna det lärkontrakt som jag utformade i början av kursen eftersom det var en av kursens första moment. Även om jag inte skrev någon tankebok då så minns jag ju fortfarande hur jag resonerade kring lärkontraktet och de svårigheter jag hade med att formulera en tjänstekedja som fungerade.
Jag har i några års tid varit mycket intresserad av Internet som ett politiskt verktyg, ett sätt för människor att nå frihet till information och ett sätt att skapa debatt. Jag ville få in detta i min tjänstekedja på något sätt men var osäker på hur. Konceptet nätneutralitet går att tillämpa på en del olika sätt, men hur utifrån en specifik tjänst? Wikis är för mig inte bara ett fritt och öppet uppslagsverk. Det är också ett ställningstagande som säger att vi inte står i beroendeställning till etablerade och kommersiella uppslagsverk som Nordstedts, Bonnier eller Nationalencyklypedin. Vi kan med enkla medel skapa vår egen kunskapsdatabas.
Så långt var tjänstekedjan tydlig. Enligt kursguiden skulle den, oavsett vilka andra tjänster jag valde, börja med blogg vilket dittills innebar att jag skulle blogga om wikis. Men vad skulle jag fylla min wiki med?
Friheten att använda tjänster som exempelvis Wikipedia eller Facebook är väldigt beroende av var någonstans i världen man försöker nå dem. Bor man exempelvis i Kina är det inte möjligt såvida man inte väljer att kringgå den gigantiska kinesiska brandväggen som systematiskt reglerar vad kineserna kan göra på Internet. Och ett sätt att kringgå nätcensur är ju VPN. VPN kan också användas för att dölja sin identitet, eller rättare sagt den identitet som man som Internet-användare riskerar att lämna efter sig i form av IP-nummer som kan spåras tillbaka till en specifik användare hos en specifik Internet-leverantör, information som i fel händer kan innebära en katastrof för exempelvis journalister i diktaturer.
Nu började det bli lite knepigt. Att skriva om VPN på en wiki var i sig inga problem men hur bloggar man med en tjänst som är tänkt att inte ens synas? Med VPN använder jag Internet precis som vanligt och så länge ingen får för sig att spåra upp mig är det ingen som ens ser att jag bloggar, Facebook:ar, Twittrar, mailar osv, med VPN?
Tjänstekedjan ser ut så här:
Blogg -> Wiki -> VPN -> Blogg
vilket innebär att jag ska blogga om wikis, skriva om VPN på wikin och använda VPN för att blogga. Jag har fortfarande inte riktigt löst det sista steget men börjar inse att det tråkigt nog kommer att bli att blogga om hur mitt IP-nummer ändras från det IP-nummer som jag erhåller via min ISP till ett IP-nummer som jag erhåller via en VPN-tjänst.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Lärkontraktet, Tankebok, Tjänstekedjan
7 mars 2010, klockan 19:05
Eftersom jag har varit en relativt stygg och dålig student de senaste veckorna och inte fått så mycket gjort med tjänsteperspektivet i kursen Digitala distributionsformer (jag har faktiskt varit sjuk också) så har det tagit tid att få klart texten om VPN på wikin. Men nu har jag till slut fått ihop lite material som går att visa för omvärlden.
Enligt kursguiden ska jag publicera två artiklar till på wikin som på något sätt ska vara relaterade till ämnet VPN. En wiki med endast en artikel är ju inte så användbar och visar inte heller idén med intern länkning på en wiki så bra men det finns väldigt mycket att skriva om som kan relateras till VPN så mer material kommer…snart. Det saknas även en post om wikis här på bloggen som är påbörjad som ett utkast men ännu inte redo att publiceras.
Här är en direktlänk till min wikiartikel om VPN så länge.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, VPN, Wiki
6 mars 2010, klockan 13:01
Har precis installerat ett plugin till Wordpress som ska skapa en ny tweet när jag uppdaterar bloggen. Pluginet heter Post to Twitter och går att hämta här. Skapar detta korta lilla inlägg för att kolla ifall det fungerar.
Andra bloggar om: Post to Twitter, Twitter, Wordpress
1 mars 2010, klockan 21:10
Veckans tanke denna vecka.
Jag skulle vilja påstå att ju bättre form ett innehåll har, ju mer trovärdigt blir det. Sen är det också fråga om hur själva innehållet förs fram rent textmässigt. Ett tveksamt innehåll kan placeras på en snyggt och proffsigt designad webbplats och därmed upplevas som mer trovärdigt, mycket tack vare miljön den är placerad i. Detta avgörs också av vem som läser innehållet och vilka tidigare preferenser och relationer till ämnet som denna person har.
I egenskap av agnostiker har jag inte mycket intresse av att exempelvis läsa på webbplatsen för sekten Livets Ord. Jag är väldigt kritisk till det mesta som har med religion att göra och skulle troligen ställa mig högst tveksam till innehållet, oavsett vilka källor som användes. Om innehållet dock hade en sådan form att det gav mig ett positivt intryck och texten utformad på ett sätt som även fick mig som icketroende att bli intresserad, skulle Livets Ord sannerligen ha lyckats med något. Att jag sedan skulle tro på det som påstås är nog högst osannolikt men chansen att väcka ett visst intresse skulle ändå finnas.
Vad gäller källor och hur de används är nog inte skillnaden så stor mellan hur källor används på webben och hur de används i en uppsats eller rapport. Iaf inte när det gäller vilken typ av påståenden som kräver källor. Det finns mycket som behöver motiveras med källor men det finns även saker som oftast inte kräver någon källa. Exempelvis, jorden är rund, solen är varm, himlen är blå. Källhänvisningarna som sådana kan se olika ut på webben jämfört med i ett skriftligt dokument. På webben är det lätt att länka ett ord eller en mening direkt till den källa som styrker ett visst påstående medan man i en bok, rapport eller uppsats använder kjällhänvisningar med namn och årtal till källan som sedan skrivs ut mer utförligt i en referensförteckning.
När jag skriver rapporter eller uppsatser försöker jag finna flera källor inom det ämne jag ska skriva om, gärna litteratur som går hand i hand med min egen uppfattning kring ämnet, om det är möjligt. Jag föredrar elektroniska dokument men använder även gärna litteratur som skrivits av framstående personer inom ämnet. Handlar det exempelvis om människa-datorinteraktion och interaktionsdesign finns namn som Preace och Nielsen, handlar det om programmering finns Scansholm osv. När jag bloggar använder jag sällan litteratur, snarare webbplatser, artiklar och rapporter som påpekar eller stärker det budskap jag vill få fram. Jag försöker även vara objektiv i den mening att jag gärna bemöter källor som påstår något annat än det jag själv anser. I ett sådant läge är det extra viktigt att ha källor som styrker ens egen uppfattning.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Källor, Veckans tanke VII
|
Några ord om mig 28 år, bosatt i Göteborg. Pluggar till webmaster på distans och åker nog och jobbar lite i Kanada i vår. Har sinne för äventyr och utmaningar. Älskar god mat och dryck, choklad, tekniska prylar, trevliga och mysiga människor och mycket annat. Motto: Life is too short.
|
Senaste kommentarer