För bara någon timme sedan så blev jag uppringd av min kompis i Göteborg som just nu bor i den lägenhet som jag från och med den första februari 2006 kommer att få hyra i andra hand. Jag sa upp min lägenhet i Skövde den sista oktober då jag inte riktigt visste vad bostadsbolaget i GBG skulle ha att säga om mitt och min kompis hyresavtal. Vid den tidpunkten hade jag att välja mellan:
1) att hoppas på att bostadsföretaget inom en tidsperiod av tre månader skulle hinna fatta beslut, och om beslutet då skulle bli negativt att vi skulle hinna bestrida detsamma med goda argument för att min kompis behöver hyra ut samt för mig att få flytta in, samt det faktum att risken fanns att jag skulle kunna bli bostadslös om det hela ändå inte löste sig
2) att få betala dubbel hyra under den tid som bostadsbolaget behöver fundera över saken, vilket ingen då visste hur lång tid det skulle behöva ta. Om man har i åtanke hur äckligt fattig jag just nu är så valde jag alternativ 1, vilket ju tydligen visade sig vara det rätta alternativet att välja.
Nu har dock bostadsföretaget bestämt sig för att allt är i sin ordning vilket kommer att innebära att jag i början på nästa år stolt kommer att kunna titulera mig som ”göteborgare”.