Jag har inte skrivit någonting om politik på min blogg på väldigt länge nu. Jag har i flera veckors tid ämnat skriva om FRA-lagen, den lag som ger Försvarets Radioanstalt lagligt stöd att avlyssna all telefon- och Internet-trafik som korsar Sveriges gränser, och som riksdagen under dagen ska ta ställning till.
FRA’s jätteöron fungerar på detta sätt och enligt dom själva sparas inget av det material som inte fastnar i deras ”jättefilter”. Dom säger själva att syftet inte är att avlyssna alla svenska medborgare utan endast den trafik som korsar gränserna, vilket numera är nästan all Internet-trafik, även inom Sverige eftersom många Internet-operatörer, webbhotell och blogghotell idag förlägger en stor del av sina servrar till andra länder. Vidare måste faktiskt alla avlyssnas vid en given tidpunkt för att FRA med hjälp av sina sökparametrar ska kunna hitta just den trafik som dom anser vara farlig.
FRA arbetar på uppdrag av regeringen och säger sig alltså inte ha något eget intresse i det som avlyssnas. Det man kan vara skeptisk till här är vilka som i framtiden får utnyttja denna myndighet för avlyssning i ett visst syfte. Vi har redan sett hur musik- och filmindustrin får gräddfil efter gräddfil i form av rättigheter som på olika sätt innefattar personuppgifter. Eftersom regeringen verkar så pigg på att bistå dessa industrier på olika sätt, istället för att en gång för alla uppmana dom att själva ändra sina uråldriga affärsmodeller så att dom passar i ett modernt samhälle, ser man genast skräckscenariot framför sig. Resten får ni tänka ut själva. Jag tror inte att detta behöver en mer ingående beskrivning.
Jag är upprörd. Det är sällan jag engagerar mig så här mycket i en politisk fråga. Generellt sett tycker jag att politik är tråkigt och mossigt men det här är bara så fel det kan bli. Imorse, när jag var på gymmet, hörde jag på nyheterna att förslaget i sista stund stoppats och gått till återremiss – till ikväll! Det finns så många problem med detta förfarande att jag knappt vet var jag ska börja. Första gången lagen skulle klubbas igenom i riksdagen hade vi en sosseregering. Förslaget röstades dock ner men sedan Alliansen fått makten har förslagets gjorts om och inte till det bättre. Nu denna andra gång har man inte valt att verkligen arbeta fram ett bra förslag utan gett vika för trycket i sista minuten och ska nu under dagen arbeta fram ett nytt, något ändrat förslag som bl.a. ska innehålla paragrafer för att öka integritetsskyddet för den inskilde individen. Riksdagen ämnar godkänna förslaget redan ikväll.
Detta är inget annat än en dålig kompromiss, en nödlösning för att blidka opposition, journalister och befolkning samt rädda facet på regeringen. Bara det faktum att förslaget gått till remiss igen tyder ju på hur dåligt det varit från början och på hur stor osäkerheten är i hela riksdagen huruvida detta verkligen är rimligt.
Varför har dom så bråttom med att rösta igenom det här förslaget? Vad är det som brinner så i buskarna? Varför är det så svårt att låta förslaget gå på remiss igen, under en längre period, för att verkligen säkerställa skyddet av integriteten och noggrant analysera eventuella konskvenser av en lag som så drastiskt inskränker på befolkningen och som dessutom knappast fyller så stor funktion som FRA själva vill ge sken av eftersom det inte funnits något aktivt hot mot Sverige på över 30 år?
Utöver detta så är det skrämmande hur lite de riksdagsledamöter som ska rösta om det här förslaget, verkar förstå om hur tekniken faktiskt fungerar. Jag tror inte dom själva är medvetna om hur mycket information det faktiskt handlar om och på vilka sätt detta kommer att påverka samhället i längden. Vad är det egentligen för mening med att bekämpa terrorism om vi hela tiden måste göra avkall på våra medborgeliga rättigheter? Genom att införa såna här lagar erkänner vi oss redan besegrade av terrorn. Det här är precis vad dom vill. Dom avskyr ju våra öppna samhällen och vårt fria levnadssätt.
Jag anser inte att det är fel att stävja terrorbrott, absolut inte. Men jag tror inte att massiv avlyssning är rätt väg att gå. Att enbart förhindra terrorbrott med hjälp av avlyssning räcker inte, det är väldigt kortsiktligt. Jag tror att man måste hitta källan till varför terrorism överhuvudtaget finns och avlyssning känns inte som det rätta verktyget till det. Och ska avlyssning ske så måste det finnas rimliga skäl i en viss situation.
Det jag personligen tror kommer att hända om den här lagen klubbas igenom är att efterfrågan på säker och avlyssningsfria sätt att kommunicera kommer att öka lavinartat. Det finns många verksamheter så som företag, banker och för att inte tala om människor som av olika orsaker försöker gömma sig för myndigheter, som oavsett FRA’s löften om integritetsskydd aldrig kommer att känna sig helt säkra från insyn av sina kommunikationskanaler.
Detta kan bara inte vara rätt…
