Veckans tanke denna vecka.
Jag skulle vilja påstå att ju bättre form ett innehåll har, ju mer trovärdigt blir det. Sen är det också fråga om hur själva innehållet förs fram rent textmässigt. Ett tveksamt innehåll kan placeras på en snyggt och proffsigt designad webbplats och därmed upplevas som mer trovärdigt, mycket tack vare miljön den är placerad i. Detta avgörs också av vem som läser innehållet och vilka tidigare preferenser och relationer till ämnet som denna person har.
I egenskap av agnostiker har jag inte mycket intresse av att exempelvis läsa på webbplatsen för sekten Livets Ord. Jag är väldigt kritisk till det mesta som har med religion att göra och skulle troligen ställa mig högst tveksam till innehållet, oavsett vilka källor som användes. Om innehållet dock hade en sådan form att det gav mig ett positivt intryck och texten utformad på ett sätt som även fick mig som icketroende att bli intresserad, skulle Livets Ord sannerligen ha lyckats med något. Att jag sedan skulle tro på det som påstås är nog högst osannolikt men chansen att väcka ett visst intresse skulle ändå finnas.
Vad gäller källor och hur de används är nog inte skillnaden så stor mellan hur källor används på webben och hur de används i en uppsats eller rapport. Iaf inte när det gäller vilken typ av påståenden som kräver källor. Det finns mycket som behöver motiveras med källor men det finns även saker som oftast inte kräver någon källa. Exempelvis, jorden är rund, solen är varm, himlen är blå. Källhänvisningarna som sådana kan se olika ut på webben jämfört med i ett skriftligt dokument. På webben är det lätt att länka ett ord eller en mening direkt till den källa som styrker ett visst påstående medan man i en bok, rapport eller uppsats använder kjällhänvisningar med namn och årtal till källan som sedan skrivs ut mer utförligt i en referensförteckning.
När jag skriver rapporter eller uppsatser försöker jag finna flera källor inom det ämne jag ska skriva om, gärna litteratur som går hand i hand med min egen uppfattning kring ämnet, om det är möjligt. Jag föredrar elektroniska dokument men använder även gärna litteratur som skrivits av framstående personer inom ämnet. Handlar det exempelvis om människa-datorinteraktion och interaktionsdesign finns namn som Preace och Nielsen, handlar det om programmering finns Scansholm osv. När jag bloggar använder jag sällan litteratur, snarare webbplatser, artiklar och rapporter som påpekar eller stärker det budskap jag vill få fram. Jag försöker även vara objektiv i den mening att jag gärna bemöter källor som påstår något annat än det jag själv anser. I ett sådant läge är det extra viktigt att ha källor som styrker ens egen uppfattning.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Källor, Veckans tanke VII
[...] Veckans tanke VII [...]