Med detta inlägg publicerar jag nu min preliminära essä och hoppas därmed att jag förstått uppgiften rätt. Uppsatsen känns långt ifrån klar, jag hade kunnat skriva hela natten om jag kunnat. Får se till att arbeta mer på den inför den slutliga inlämningen.
Anonymitets tjänsten Tor ur användarperspektiv – PDF-fil
Andra bloggar om: Användarperspektivet, Digitala distributionsformar, Essä,
Sandra, en intressant och bra essä tycker jag. Intressanta saker kring A- och B-lags användare (men det har vi väl överallt i samhället). -Kunskap är makt- sägs det ju.
Några små anmärkningar:
• I referensdelen är 2 referenser ihopskrivna som en enda lång rad. Se ”Darknet- så funkar det……”
• Jag hittade en klickbar Internet-länk till din referens för Adams & Clark & van Ooorschot. Den har inte du i din essä. Tycker jag du skall ändra. Se min referens nedan.
• En sak som Andre & Hartson & Williges skriver om i början på Kapitel 9: ”We found a complete lack of instructions how to disable Tor”. För de klienter de utvärderar finns disable möjligheter, men man kanske skall nämna det ändå för de som ger sig på Tor manuellt. En viktig sak att man kan ta bort program, tycker jag.
• En annan sak som jag tycker bör finnas med, då alla tror sig vara säkra så fort man använder en sån här produkt, är att Tor bygger på att den grupp man tillhör är anonym (som du skriver) men det som är viktigt är att OM Tor felkonfigureras eller på annat sätt felaktig info skickas ut, så kan det finnas möjlighet att spåra (trace) en Tor-användare. Ju fler felaktigheter som den anonyma gruppen gör sig skyldig till ju mindre anonym är du. Vilket i sin tur ställer stora krav på att Tor sätts upp på rätt sätt (Adams & Clark & van Ooorschot (2007 Kapitel 1). Så om man hård drar det, så är användarens anonymitet helt beroende av hur bra varje enskild individ kan hantera Tor. Och hur kan jag som enkild Tor-användare hålla koll på det över tiden? Även om detta till en del kan byggas bort med klient-program som stöder konfigureringen, så måste detta nämnas, tycker jag. Annars förespeglas man en falsk säkerhet.
Jag har egentligen inte så mycket mer att kritisera i essän som sådan (om jag nu inte själv börjar utvärdera Tor) utan kanske vill tillägga lite om olika metoder att utvärdera användargränsnitt som du kanske kunde utnyttjat dig av i din utvärdering av Tor.
Litteraturen tar upp 3 metoder för att utvärdera ”användbarhet” (usability inspection) av ett system. De tre huvud metoderna är:
• Heuristic Evaluation
• Cognitive Walkthrough
• User Problem Inspector
Dessa tre metoder beskrivs och jämföres i en studie av Andre & Hartson & Williges (2003 s. 461) i samband med att de beskriver metoden ”User Problem Inspector” som de utvecklat och beskriver i denna artikel.
Heuristic Evaluation är förmodligen den mest kända metoden . Den utvecklades av Nielsen & Molich i början på 1990-talet. Den anses vara en enkel att använda, billig och lättanvänd metod för att inspektera användargränssnitt. Metoden bygger på en teorimodell av hur användare interagerar med ett system och har egentligen inga guidelines för hur man skall gå tillväga för att göra en studie.
Cognitive Walkthrough utvecklad och beskriven av Wharton, Polson 1992-1993 bygger på att man inspekterar ett system genom att utvärdera hur enkelt det är att lära utifrån huvudtesen att man lär sig genom att undersöka (ease of learning by exploration). Man har här försökt att hitta en metod som skall påminna hur vi gemene man gör när vi skall lära oss ett nytt system. Vi brukar ju sällan läsa manualer utan provar oss fram. Det bygger metoden på.
Den tredje metoden, User Problem Inspector (UPI), beskrivs av Andre & Hartson & Williges i en artikel i The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society (2003) med titeln ”Determining the Effectiveness of the Usability Problem Inspector: A Theory-Based Model and Tool for Finding Usability Problems”. De beskriver sin metod på följande sätt (Andre & Hartson & Williges (2003 s. 455):
”Our goal was to develop and evaluate a
usability inspection method and supporting tool
that has a theory-based framework for usability
problem analysis and classification, usability data
management, and design guidelines.”
Precis som du skriver i din slutsats bör utvecklare verkligen testa sina system mot någon av (eller kanske alla) av de metoder som nämts ovan för att säkerställa att systemet ”går att använda”. För vad nytta har man av ett system (hur bra det än är) om man inte kan förstå hur man skall hantera det. Jag har själv både sett, använt system med helt förkastliga gränssnitt mot användaren . Det slutar alltid med att man struntar i systemet och väljer någon konkurrent istället.
Jag brukar tala om att man snabbt måste hitta en ”röd tråd” när man lär sig nåt nytt (och det är lärarens uppgift/ manualens uppgift eller systemet i sig) att ge oss denna så fort som möjligt. Då kan man ”hänga upp” allt nytt man lär på denna tråd och efter ett tag ser man sammanhanget (Den röda tråden) i det man håller på att lära sig. Och där har användar gränsnittet en viktig roll då nog de flesta tar sig an ett nytt program via Cognitive Walkthrough.
————————————
Du kanske kunde haft nytta av UPI metoden i din utvärdering av Tor för att se det ur flera perspektiv.
Den artikel du refererar till av Adams & Clark & van Oorschot tittar ju på Tor via Cognitive Walkthrough metoden.
Boken av Preece & Rogers & Sharp har jag ej tillgång till och finns ej heller (i läsbart skick) på Google Docs så deras metod för utvärdering vet jag inget om.
Referens:
Adams, Carlisle & Clark, Jeremy & van Oorschot P.C. (2007). Usability of Anonymous Web Browsing: An Examination of Tor Interfaces and Deployability. ACM International Conference Proceedings Series, vol 229, p. 41-45 [Elektronisk] Tillgänglig: [2010-03-19]
Andre, Terence S. & Hartson, H. Rex & Williges, Robert C. (2003). Determining the Effectiveness of the Usability Problem Inspector: A Theory-based Model and Tool for Finding Usability Problems. Human factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society. DOI: 10.1518/hfes.45.3.455.27255 [Elektronisk] Tillgänglig: < http://hfs.sagepub.com/cgi/content/abstract/45/3/455 < [2010-03-19]
Av någon anledning kom inte länken med till första referensen. Vi provar igen:
Adams, Carlisle & Clark, Jeremy & van Oorschot P.C. (2007). Usability of Anonymous Web Browsing: An Examination of Tor Interfaces and Deployability. ACM International Conference Proceedings Series, vol 229, p. 41-45 [Elektronisk] Tillgänglig: [2010-03-19]
Länken till första referensen togs bort av din blogg programvara!
Beror troligen på att ett tilde-tecken (liten vågformat upphöjd tecken (till höger om Å på tangentbordet) inte accepteras. Skriver referensen igen men utan tilde. Skriv in en tilde före ”j5clark” om du vill accessa länken.
http://www.cs.uwaterloo.ca/j5clark/papers/TorUsability.pdf
[...] 19 March 2010 by Allan Har skrivit en kommentar till Sandras essä här. [...]
Hej!
Jag instämmer med Allan.
Jag tycker att essän är välskriven och tydligt strukturerad om ett intressant ämne. Det är lätt att hänga med i ditt resonemang, även om anonymiseringsprogram och -tjänster är helt nytt för mig. Även de tekniska förklaringarna är lätta att förstå även för ovana teknikanvändare.
Jag tänkte bara på några småsaker:
För mig som inte har några förkunskaper skulle det vara intressant att veta varför du väljer att titta på just Tor och inte på något av de andra program eller sajter du nämner.
Att du listar användbarhetskriterier och berättar om dina erfarenheter när du går igenom dem gör essän överskådlig, men det skulle vara intressant om du utvecklade den delen lite mer. En jämförelse med ett välkänt användargränssnitt eller mer kring dina egna och Jeremy Clark, P C van Oorschot & Carlisle Adams erfarenheter som du tar upp i diskussionen kanske?
Jag hittade en sajt om att utveckla användbarhet i program med öppen källkod: http://www.openusability.org/, ett ämne som du nämner att Jeremy Clark, P C van Oorschot & Carlisle Adams tar upp. Kanske kan du ha glädje av något här?
Det finns en mängd olika aspekter på användbarhet och de du nämner att Jennifer Preece, Yvonne Rogers och Helen Sharp tar upp täcker ett brett område. En aspekt de inte har med är hur lätt det är att lära sig programmet, om du vill komplettera listan. Den finns med på den lista USA:s regering har på sin sajt om användarvänlighet (US department of health and human services), tillsammans med hur lätt det är att lära sig programmet och göra fel, hur effektivt det är och vad användarna tycker om det.
Anna Bagge
Referens:
US department of health and human services, Usability.gov, Your guide for developing usable & useful web sites, [Elektronisk] Washington, Tillgänglig: <[2010-03-19]
Du har skrivit en intressant essä inom ett område som du verkar väl insatt i. Eller iaf har blivit, men det känns som du redan innan kursen hade kunskaper inom detta område.
Bra jobbat.
Och så den där entertryckningen i referenslistan men den har ju Allan beskrivit.
Tack för alla trevliga kommentarer om min essä. Ska göra lite justeringar ASAP! :)
[...] Preliminär essä [...]
[...] http://www.sandrability.com/2010/03/18/preliminar-essa/comment-page-1/#comment-721 [...]