Nu är den slutliga essän ”klar”. Den känns mer genomarbetad än den preliminära men jag kunde ha ägnat mycket mer tid åt den.
Slutlig essä: Anonymitetstjänsten Tor ur ett användarperspektiv
Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Anonymitet på Internet, Essä, Tor
I det tredje och sista inlägget om blogging via VPN tänker jag fokusera på bloggen som maktmedel och då främst ur ett relativt positivt perspektiv, vilket innebär att jag inte tänker skriva om hur bloggar kan användas som ett sätt att utöva makt över vanliga medborgare, snarare hur vanliga medborgarna kan utöva makt och viss press på makthavare vilket gör maktfördelningen något mer jämlik.
De två huvudsakliga punkter eller områden som jag ämnar koncentrera mig är dessa:
1. Makthavare som missbrukar sin ställning genom att försöka kontrollera bloggare och innehållet på bloggar
2. Medborgare som använder bloggen för att belysa eventuella statistiska felsteg av organisationer som vill kunna filtrera Internet för en god sak
Den första punkten har kommit att bli mer aktuell de senaste åren då antalet bloggare ökat och allt hårdare lagstiftning mot nätkriminialitet och övervakning stiftats. Exempel på sådana lagar är FRA-lagen, IPRED-lagen, telekompaketet och det kommande datalagringsdirektivet, som alla på ett eller annat sätt beror nätkriminalitet eller övervakning. Bloggen har kommit att bli en plattform för offentliga personer i samhällsdebatten. Många politiker, oberoende av politisk inriktning, bloggar och politiker som exempelvis Barack Obama har till stor del tack vare bloggen gjort en framgångsrik politisk karriär (Wikipedia om blogg, 2010). Det går inte att förneka vilken stor samhällspåverkan som skett via olika bloggar.
Men det finns också makthavare som inte alls är bekväma med den nya utvecklingen. Den 26:e juni 2008 publicerade SVT och Svenska Dagbladet en varsin artikel om att estländske EU-parlamentarikern Marianne Mikko lagt fram ett initiativbetänkande om att bloggare skulle kunna registreras (Tobias Olsson, 2008 & SVT, 2008). Och den estländske EU-parlamentarikern är tyvärr inte ensam om tycka att bloggar är obehagliga. Nyligen skrev piratpartist och EU-parlamentariker Christian Engström att det på sajten Boing Boing publicerats en artikel om att man i Italien just nu behandlar ett förslag i den italienska senaten om att kunna censurera innehåll på bloggar (Christian Engström, 2010 & Cory Doctorow, 2010).
Det man undrar är vad Marianne Makko och politikerna i den italienska senaten är så rädda för? Och varför organisationer som ECPAT inte gör bäst i att förse sig själva med korrekt statistik om hur mycket barnpornografi som faktiskt existerar för att utifrån det bekämpa övergrepp mot barn och verkligen se att deras arbete ger något resultat?
Den andra punkten handlar om hur vanliga medborgare som med relativt enkla medel gör ett minst lika omfattande researcharbete som en grävande journalist. Bloggaren Oscar Swartz har sedan en tid ägnat sig åt att granska organisationen ECPAT, dels på sin egen blogg (Oscar Swartz, 2009) men även med ett par artiklar på det webbaserade diskussionsforumet Newsmill (Oscar Swartz i Newsmill, 2009 & Oscar Swartz i Newsmill, 2010) Swartz kritiserar ECPAT då han dels menar på att organisationen kraftigt överdriver mängden barnpornografi tillgängligt på Internet samt den omfattning som försök görs att nå barnpornografi och därmed nyttan med ett nätfilter. Swartz påpekar också att ECPATs försök att genom Rikspolisstyrelsens spärrlista, som implementerats i flera svenska Internet-operatörers DNS:er, inte fungerar och att de dessutom spärrar felaktiga adresser, som exempelvis The Pirate Bay, som enligt Swartz inte innehåller något barnpornografiskt material (Osvar Swartz i Newsmill, 2009).
Jag har själv försökt följa debatten kring ECPAT. Eftersom jag i grunden är mot censur av alla typer är det svårt att inte ryckas med i den kritik som Oscar Swartz för. När det gäller organisationer som ECPAT som säkert vill väl, anser jag att det är extra viktigt att bevaka det arbete som ECPAT gör, just eftersom det görs för en god sak, en god sak som emellertid kan utvecklas till något negativt ifall dess arbete bedrivs på fel sätt.
Censur är något som har funnits väldigt länge och som utövats på i stort sett alla typer av kommunikationssätt, begreppet uppstod ju inte i och med Internet. Frågan är ifall världens befolkning tänker finns sig i att fortsättningsvis bli kontrollerade genom censur eller ifall Internet på något sätt utgör gränsen för vad som är acceptabelt. Och barnpornografi, hur stoppar man egentligen det och kommer det någonsin att kunna stoppas? Är Internet verkligen källan till problemet? Oavsett tror jag att det är en intressant framtid som går oss till mötes.
Christian Engström (2010). Bloggcensur föreslås i Italien. [Elektronisk]. Christian Engström, Pirate MEP: 13:e mars, 2010. Tillgänglig: <http://christianengstrom.wordpress.com/2009/03/13/bloggcensur-foreslas-i-italien/> [2010].
Doctorow, Cory (2010). Italian bloggers call for support from around the world to fight blogger-licensing in Italy. [Elektronisk]. Boing Boing: 11:e mars, 2010. Tillgänglig: <http://boingboing.net/2009/03/11/italian-bloggers-cal.html> [2010-03-25].
Olsson, Tobias (2008). Eu föreslår hårdare tag mot bloggare. [Elektronisk]. Svenska dagbladet: 26:e juni, 2008. Tillgänglig: <http://www.svd.se/nyheter/inrikes/eu-foreslar-hardare-kontroll-av-bloggare_1405241.svd> [2010-03-05].
Sveriges Television (2008). EU vill registrera bloggare. [Elektronisk]. Sveriges Television: 26:e juni, 2008. Tillgänglig: <http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1182897&lid=puff_1182884&lpos=rubrik> [2010-03-25].
Swartz, Oscar (2009). Rikskriminalen försöker tysta piratpartiet. [Elektronisk]. Newsmill: 14:e september, 2009. Tillgänglig: <http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/14/rikskriminalen-forsoker-tysta-piratpartiet> [2010-03-25].
Swartz, Oscar (2010). Stoppa häxjakten på kåta män och Internet. [Elektronisk]. Newsmill: 5:e februari 2010. Tillgänglig: <http://www.newsmill.se/node/17692> [2010-03-25].
Swartz, Oscar (2009). [Elektronisk]. Oscar Swartz :: Texplorer: 14:e september, 2009. Tillgänglig: <http://swartz.typepad.com/texplorer/2009/09/rättning-i-leden-rikskrim-och-ecpat-slår-till.html> [2010-03-25].
Wikipedia / blogg (senast uppdaterad 2010-03-22). [Elektronisk]. San Francisco: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Bloggen> [2010-03-25].
Slutligen några rader från ett terminalfönster för att visa att även detta inlägg är skapat via en VPN-anslutning:
ppp0: flags=8051<UP,POINTOPOINT,RUNNING,MULTICAST> mtu 1444 inet 93.182.156.147 --> 93.182.156.2 netmask 0xff000000
Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Blogg, Censur, ECPAT, Maktmedel
I grevens tid är nu den tredje och sista artikeln om tjänst A i tjänstekedjan klar och publicerad på wikin. Artikeln handlar om nätneutralitet och är tänkt att komplettera de två första artiklarna om VPN och kryptering för att tillsammans täcka området anonymitetstjänster.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Kryptering, Nätneutralitet, Tjänstekedjan, VPN, Wiki
Detta blir den sista tankeboks-inlägget i kursen och det tänkte jag ägna åt essän. Jag hade egentligen tänkt att jag skulle skriva om mina tankar kring essän innan den blev klar men så blev det så klart inte. Och naturligtvis började jag en aning sent med att arbeta med essän vilket ledde till att den blev ”klar” rätt sent i torsdags då deadline gick ut för publicering av den preliminära essän. Den slutliga ska presenteras imorgon och det känns som att jag nog kommer att lägga en del på att finslipa den. Jag fick bra reviewkommentarer på den, vilket var kul. Över förväntan. :)
Essän har jag valt att ägna åt anonymitetstjänster och fokuserade på tjänsten Tor som är en av de äldsta anonymitetstjänsterna och troligen den mest använda över världen. Eftersom tjänsten är ett open source-projekt och utvecklas av folk som vill bidra till projektet kändes det intressant att utvärdera tjänsten ur ett användarperspektiv. Jag hittade dessutom en intressant artikel (observera att du behöver ha inloggningsuppgifter vid Högskolan Väst för att komma åt databasen där artikeln finns indexerad) som gjort just detta och som jag använde i essän för att jämföra med min egen utvärdering, som jag gjort utifrån åtta riktlinjer för design av grafiska användargränssnitt. Det visade sig att artikelns syfte var snarlikt men att de använt något annorlunda riktlinjer, vilket var intressant eftersom de riktlinjer jag använt tillsammans med de riktlinjer som man använt i artikeln tillsammans täckte fler aspekter av gränssnittet än var och en av dem för sig.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Anonymitetstjänster, Tankebok, Tor