Bättre nu

I tordags när jag bloggade senast kände jag mig verkligen frustrerad och pesimistisk. Det var inte alls roligt. Men nu känns det bättre. Jag har nämligen fått en rolig idé som jag hoppas att jag kommer att kunna genomföra. Jag vill inte riktigt berätta om den än för det finns så mycket jag måste kolla upp innan.

Jag vet ju inte om jag kanske blir arbetslös efter nyår och då är det bra att ha en plan B ifall jag inte vet vad jag ska ta mig för. Men nu har jag blivit så ”whined up” av den här idén att det känns som att det kanske kan bli svårt att släppa den även om jag skulle bli erbjuden fast jobb. Har suttit och slösurfat och kollat upp lite grejer under dagen. Ju mer information jag kollar upp, desto mer vill jag verkligen göra det här för jag inser ju att det är fullt möjligt. Det är ett stort steg men det går. Och jag skulle verkligen få chansen att förbättra mitt självförtroende genom att göra det.

Måste dock prata med A så fort jag kan för det här involverar honom också väldigt mycket. Vet inte hur han kommer att reagera men jag hoppas att han kommer att förstå mig. Han sitter och pluggar här hemma nu med sin labb-kompis så jag måste vänta tills lite senare ikväll. Hoppas verkligen inte att han blir alltför ledsen…

Lite frustrerad över livet som det är

Även idag har det varit en körig dag på jobbet. Mycket att göra men det är egentligen bara roligt. Vad som inte är roligt är när saker strular och man blir mer och mer stressad över att man inte hinner med det man ska.

I dag har databasen på jobbet varit ond och elak och strulig mot mig, vilket gjorde mitt arbete betydligt mer tidskrävande än vad det behöver vara. På grund av det hann jag inte fixa saker som jag lovat min kund att fixa och sånt stör mig. Men det är liksom inget att göra åt. Min kollega sa åt mig att andas ut och ta det lugnt när databasen struilade som värst. Det är fint sagt och så och innerst inne vet jag att det är det man borde göra. Men så sitter man där med flertalet produkter som man ska skickas (och det kan man inte göra hur som helst utan att skriva ut följesedlar och föra in serienummer, vilket görs i… *trumvirvel* – databasen!), fakturor som ska skickas (databasen, check!), inkommande paket att öppna och föra in på lagret (databasen, check!), två jättehögar med följe- och fraktsedlar som ska sorteras, telefonsamtal som ska svaras på, ett tiotal manualer som ska skrivas ut och ”spiralas” osv osv. Då är det, om man är som jag och är allmänt lättfrustrerad i såna lägen, sannerligen inte så lätt att bara slappna av.

I allmänhet känner jag mig väldigt håglös och inte särskilt inspirerad till nånting. Jag har inte varit och tränat på hela veckan och känner mig inte ett dugg motiverad till det iallafall. Men jag ska ta tag i det i nästa vecka.

Jag surar över våran ekonomiska situation som kommer att bli ännu mer ansträngd den här månaden vilket gör att vi troligen inte kan åka hem till A’s föräldrar på kräftskiva eller hem till min mamma när hon fyller år den 8:e oktober…eller ja, helgen efter den 8:e vilket det troligen hade blivit OM det hade blivit.

IKEA-katalogen ligger här på skrivbordet och till och med den gör mig frustrerad och arg för det finns så mycket fina möbler som jag vill ha som jag inte kommer att kunna köpa, inte på flera år som det känns nu. Jag vet ju inte ens om jag har jobb efter nyår…

Varför kan jag inte bara få vinna på lotto…som jag inte ens spelar på? Måste man spela för att kunna vinna? Så klart man måste… Men det skulle ju ändå inte göra någon som helst skillnad om jag spelade. Jag har aldrig haft tur i spel…

Ingen träning

Dagen startade lite fel idag. Vaknade lite halvförsträckt av mobillarmet och skulle få tyst på snoozen så fort jag kunde så att inte A vaknade. I min brådska välte jag ut ett glas vatten över nattduksbordet och gå golvet så jag fick börja med att torka upp det innan jag kunde klä på mig.

Hade inte alls funderat på vad jag skulle ha på mig idag, vilket jag brukar fundera ut kvällen innan. Så det blev till att ställa sig och stryka jeans och en lång skjorta och på grund av allt mitt söl under morgonen med än det ena ocn än det andra så hann jag inte hemifrån i rätt tid så att jag skulle hinna träna innan jobbet. Jag gick dock till gymmet iallafall men bara för att kunna duscha och göra mig iordning i godan ro.

Annars har det varit ganska mycket på jobbet idag. Hann inte med allt på långa vägar. Har gått omkring i mina nya skor hela dagen och har rejäl skoskav. Annars verkar inte fötterna så chockade av att gå i högklackat, vilket är lite förvånande med tanke på att jag inte gör det så ofta ändå. Efter jobbet åkte jag in till stan och köpte skosulor att lägga i skorna så nu är dom lite mjukare mot fötterna. Sulan som satt i var väldigt hård.

A är och hälsar på en kompis så jag har fått ha lägenheten lite för mig själv ikväll. Har tittat på första avsnittet av Desperate Housewives säsong 5 men är inte jätteimponerad. Gillade serien förut men nu var den rätt tråkig och inte särskilt intressant. Kanske fortsätter titta av ren vana. Imorgon är det dock Prison Break! Där händer det desto mer!

Jo, en sak till. När jag kom hem från jobbet idag så hade M1 skickat en present från Kanada. Klubbor gjorda på lönnsirap! Ja, det låter knepigt men det är jättegott! Räcker länge gör dom också! Tack, snälla M1! :) *pöss*

sirapsklubba

Skofeber

I fredags efter jobbet åkte jag in till stan för att handla schampo, duschcreme och linsvätska. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att gå och titta lite på skor också.

Jag hade redan innan spanat in dom här på några av Din Sko’s alla annonser i väntkurerna vid många av stans alla hållplatser. Jag blev väldigt förtjust i dom första gången jag såg dom så jag kunde ju så klart inte låta bli att gå in i butiken och klämma lite på dom. Dom satt väldigt bra så jag var bara tvungen att köpa dom, kändes det som. Det är så sällan jag verkligen hittar skor som jag älskar och som jag faktiskt kan ha. Ofta finns inte de skor jag vill ha i min storlek.

Nu i helgen har jag börjat gå in dom och jag hade dom även hela dagen på jobbet idag. Dock har jag fått två rejäla skavsår på vänsterfoten så jag vet inte om jag kommer att ha dom på mig alls imorgon. Kanske tar mina andra svarta kängor istället. Dom är också snygga men betydligt grövre och saknar klack.

Din Sko har faktiskt en hel del skor nu som känns relativt alternativa i stilen. Det är inte bara de vanliga grova vinterkängorna utan istället snygga kängor med eller utan klack, mycket svart skinn, spännen och många hål. Det är roligt samtidigt som det tyder på att den stilen har blivit main stream och det är knappast bra. Det ska inte vara inne att vara alternativ, då faller hela konceptet. Jag gillar det dock eftersom skorna är billigare än på exempelvis Shock där man kan få lägga rätt mycket pengar på ett par kängor. Då är det i och för sig Dr Marten-kängor…men iallafall.

Här kommer lite bilder på mina nya dojor och mina kängor som jag köpte i tidigt i våras.

Skulle gärna vilja ha ett par stövlar också. Typ dom här kanske. Eller dom här.

Handla mat är jobbigt…och inte särskilt kul

Nu har vi precis kommit hem från en tur till Allum. Eftersom Partille ligger närmare Kortedala än vad Mölndal gör (iallafall som det ser ut på kartan) så bestämde vi oss för att prova MAXI i Allum som omväxling. Så vi begav oss dit med spårvagn till Bellevue och sedan buss till Partille Centrum. Sen fick man dock gå genom hela jävla köpcentret vilket jag i min enfald inte trodde skulle behövas. MAXI låg allra längst bort från bussterminalen vilket vi tyckte var kass. Nu var det väl i och för sig inte jättelångt att gå men för den som bara vill handla mat så känns det ju lite bökigt.

Att hitta saker på MAXI gick dock rätt fort annars tycker jag det brukar vara lite svårt i att hitta i en ny butik. Vi råkade hamna rätt hela tiden så det gick rätt smidigt. Butiken var inte riktigt lika stor som butiken i Mölndal heller. Inte lika långa sträckor att gå. Vi handlade rätt mycket mat. Runt 800 kr gick det hela på men det är ändå billigare att handla mycket på en gång i en så pass prisvärd butiik än att småhandla flera gånger i veckan, även om summan känns lite skrämmande.

Ikväll ska vi ju fira våran tvåårsdag så det blir aptitretare med skagernröra och löjrom och pepparbiff med potatisgratäng, sallad, sås och rödvin till huvudrätt. Till efterrätt har vi inte riktigt bestämt oss än men det blir troligen något chokaldinsprirerat. Till efterrätten ska vi iallafall ha Irish Coffee. Vi har inte haft någon whisky hemma på skitlänge så det har vi inte kunnat göra men förra helgen fick vi en flaska av T’s föräldrar eftersom dom fick lite datorhjälp.

Nu ska jag sätta igång att baka lite bröd som vi ska ha till maten ikväll men först ska jag försöka äta något.

Två år

Igår firade jag och A två år tillsammans. Det blev dock inte så mycket firande eftersom vi inte hade råd att gå ut och äta eller köpa hem dyr mat. Pengarna är jätteslut men imorgon får jag lön! Wheee!

Vi vet dock inte riktigt hur vi ska fira än. Troligen åker vi och köper nåt gott och lagar till hemma med vin och så. Det blir mysigast. Förra året pratade vi om att åka utomlands på våran tvåårsdag men så blev det ju inte. Våran ekonomi suger just nu men vi klarar oss. Det kommer att bli bättre.

Hua, veckorna bara rusar iväg. Imorgon är det fredag igen. Den här helgen ska vi träffa min bror P och hans flickvän M, iallafall en liten stund. Dom ska flytta hem lite av M’s saker från en lägenhet som hon hyrt i Göteborg i några veckor. Nu vill hon inte ha kvar den utan fortsätter pendla mellan Vårgårda och Göteborg tills att hennes utbildning är klar. Jag ska passa på att ge dom min andra brors kamera så att dom kan ge den till honom eftersom han ska till Japan nästa helg.

Det börjar bli lite jobbigt att verkligen ALLA man känner förutom en själv, åker kors och tvärs över världen. Men det är väl den vanliga utan-pengar-frustrationen som spökar.

Föredraget

Nu har det redan gått två dagar sedan jag hade föredraget på Hwitfeldtska. Jag har varit rätt trött och haft dåligt med tid att blogga sen dess. Hur som helst, så gick det ok. Jag var inte helt nöjd när jag gick därifrån men det kändes bra iallafall.

Jag hade förberett några lappar med punkter som jag skulle ta upp. I mitt huvud lät det väldigt bra när jag gick igenom punkterna innan men när jag väl stod där framme vid tavlan så lät det inte riktigt som jag tänkt mig. Jag hade inte heller riktigt bra koll på tiden så jag hann inte med de tips och råd som jag tänkt ge eleverna som var där och lyssnade och jag hann inte med de rader som jag tänkt mig som avslut. Det märkliga var att jag inte var så nervös i början men nervositeten ökade allt eftersom och jag kom av mig lite ibland. Det brukar ju vara tvärtom. Men nu är det iallafall gjort och jag kan konstatera att jag tror att jag aldrig kommer att känna mig helt bekväm med att stå och prata inför folk.

I tisdags var vi dessutom ute med jobbet på kvällen. Det brukar alltid vara trevligt och roligt. Vi har en kund som jobbar på repslagarmuséet i Elvängen så vi var där på studiebesök. Först tyckte jag det lät mossigt men sen när vi väl kom dit och fick se repslagarbanan och till och med göra ett blått ICAP-rep så blev jag faktiskt imponerad. Repslagarbanan var jättelång och repet blev jättefint.

Sen åkte vi till Kungälv och åt på restaurang. Jag åt entrecote med massa klyftpotatis. Smaskigt. :)

Imorgon är det dags

Imorgon är det så dags för det lilla inspirerande föredraget, eller vad man nu vill kalla det, som jag blivit ombedd att göra för en gymnasieklass på Hwitfeldtska gymnasiet. Jag är lite nervös inför det, vilket är både bra och dåligt. Det är bra eftersom jag ser fram emot det men lite ångest har jag ju eftersom jag är lite rädd för att eleverna ska tycka att det jag har att berätta om inte är intressant för dom.

Jag har förberett ett upplägg som jag hoppas kommer att fungera och jag hoppas också att det inte kommer att bli för svårt att prata i en timme eller iallafall i 45 minuter. Tänkte lämna lite tid för frågor också ifall det är någon som undrar över något. Blir lite konstigt annars… Ah ja, det ska nog gå bra.

Men det ska bli skönt när det är gjort iallafall. Imorgon ska vi dessutom ut med jobbet nästan direkt efter mitt föredrag så det blir inge mer jobb att göra efter lunch imorgon.

Har inte hunnit eller orkat skriva om helgen som gick heller vilket jag nog vill göra eftersom vi faktiskt inte varit hemma den här helgen, som omväxling.

Nu ska jag iallafall sova. God natt.

Fredag igen

Jaha, då var det fredag igen då. Kändes som att det var måndag typ igår. Jag vet inte om jag tycker att det är bra eller dåligt att tiden går så här snabbt. Man hinner ju inte bli uttråkad men å andra sidan hinner man ju inte med något roligt heller.

Till skillnad från förra helgen och helgerna innan så händer det faktiskt lite saker den här helgen. Imorgon ska vi träffa A’s syster H som är i Göteborg i helgen för att spela in lite några med gruppen Folket där hon är med och sjunger. Deras musik påminner om folkmusik och tankarna går snabbt till medeltida kulturer. Dom är väldigt duktiga och ska lägga upp låtarna på nätet så småningom. H ska dessutom snart åka till London och jobba lite ett tag så vi tänkte passa på att umgås lite nu innan hon åker. Vi hade gå ut och äta på lördag kväll.

Med alla vänner och bekanta som flyttar utomlands en efter en så måste man verkligen få tummen ur att åka utomlands snart så att man kan hälsa på. Frågan är ju om det är möjligt så länge A pluggar. Man har ju väldigt begränsade resurser då.

På söndag är vi bjudna till T och hans föräldrar som jag tror bor på Orust. Någon i familjen hade datorstrul så vi ska försöka slänga ett öga på det. Inte alls fel att det erbjuds mat också. :)

Nu ska jag sätta lite fart så att jag kommer hem i någon vettig tid. Har lite övertid också så jag borde nog kunna gå vid tre eller så. Jag borde sätta mig och sortera följesedlar men det lär ta säkert två timmar och jag är inte jättesugen på det nu så här en fredagseftermiddag…

iPod-kris och FRA-kris

Även denna vecka fick en seg start på blogg-fronten. Inte bra, får se till att bättra mig och blogga lite mer under resten av veckan. Över halva veckan har redan gått. Det är inte klokt vad tiden går fort ibland. Har haft rätt mycket på jobbet och då räcker ju tiden aldrig till.

Igår hade jag en mindre kris. När jag var på väg hemifrån för att åka till jobbet och som vanligt tog fram poden för att fortsätta lyssna på Nattens barn av Traci Lords, som jag började läsa för två år sedan som pocket men aldrig läste ut och som jag nu äntligen hittat som ljudbok, så var poden helt död. Det enda livstecken den gav ifrån sig var det vita äpplet som sedan blev till ett stort svart fält på den nedre delen av displayen, som sedan fejdade bort. Jag blev nästan förkrossad. Sen jag fick poden av en kompis i julas, som själv inte kunde använda den p g a att han inte kunde se texten på displayen, så har jag blivit mer eller mindre beroende av den. Nu vill jag ju inte ha något annat!

Efter jobbet begav jag mig till MacForum på Östra Hamngatan. Efter ett snabbt ögonkast på displayen trodde killen på MacForums service att poden var trasig och bortom all räddning. Han kopplade dock in den till en dator och då – vips, så fungerade den! Det var tydligen bara batteriet som laddat ur. Det tyckte jag iofs var lite underligt eftersom den legat på laddning hela natten till måndagen. Det har dock hänt förut att batteriet laddat ur men då har poden iallafall kunnat tala om för mig att batteriet var slut och inte bara lekt död på det där sättet.

Efter besöket på MacForum andades jag ut. Killen på servicen sa dock att något lät lite konstigt i poden när man vände och vred på den. Ett litet klick, som han menade kommer från disken. Det finns alltså en liten risk att allt inte står rätt till med den men jag hoppas iallafall att den håller tills min ekonomi är lite mer stabil för dyra inköp.

Igår var det ju dessutom demonstration på Gustav Adolfs torg mot FRA (igen). Fram till i helgen som gick hade jag tänkt gå på den men i söndags (eller när det nu var) surnade jag till lite när jag läste om demonstrationen på FRApedia. Av alla de olika ungdomsförbund och politiska partier som var med och arrangerade demonstrationen, så var inget ett av dom liberalt. Inga partier från högerblocket var representerade överhuvudtaget. Majoriteten av arrangörerna bestod av ett antal kommunistiska partier och ungdomsförbund, partier och ungdomsförbund inom vänsterblocket samt så klart Piratpartiet och Ung Pirat. Jag är själv liberal, även om jag är inte är med i Folkpartiet eller Liberalernas ungdomsförbund och jag har egentligen inget emot många av de vänsterrelaterade sakfrågorna, men FRA-frågan får inte bli enbart en vänsterfråga. Blir den det så kommer regeringen aldrig att lyssna. Det är bara om alla, som tycker att FRA-lagen ska skrotas, verkligen visar det och det är inte en blockrelaterad eller partifärgad fråga. Det är en fråga som gäller oss alla, oavsett vad Fredrik Reinfeldt försöker tuta i befolkning, opposition och massmedia.

Skälet till att jag till slut valde att inte gå på demonstrationen igår var just detta och det var även detta, fast ändå motsatsen, som gjorde demonstrationen den 28:e juni så bra. Där var verkligen de flesta partierna och ungdomsförbunden representerade, antingen som talare eller arrangörer. Jag vill se fler demonstrationer där inte näst intill alla talare och arrangörer utgörs av vänsterblocket! Liberaler, var är ni någonstans? Och moderaterna, var är ni? Är det inte ni som brukar tala så fint om individens rätt?

Dock så verkar det som att demonstrationen igår blev lyckad, iallafall enligt detta inlägg på Flashback. Alla som var där ska så klart vara stolta över det, detsamma för dom som var och demonstrerade i Stockholm och Malmö. Jag ångrar lite grann att jag inte gick ändå men redan på den förra demonstrationen den 28:e juni så blev jag rätt så trött i öronen när talaren från Rättvisepartiet Socialisterna snöade in alldeles för mycket på arbetarklassen. Jag har ingen aning om vad talarna sa igår men jag hoppas verkligen att dom höll sig till ämnet…