Sandrability.com » Digitala distributionsformer

Slutlig essä

Sandra — Thu, 25 Mar 2010 22:24:03 +0000

Nu är den slutliga essän ”klar”. Den känns mer genomarbetad än den preliminära men jag kunde ha ägnat mycket mer tid åt den.

Slutlig essä: Anonymitetstjänsten Tor ur ett användarperspektiv

Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Anonymitet på Internet, Essä, Tor

Wiki-artikel om nätneutralitet

Sandra — Thu, 25 Mar 2010 17:35:41 +0000

I grevens tid är nu den tredje och sista artikeln om tjänst A i tjänstekedjan klar och publicerad på wikin. Artikeln handlar om nätneutralitet och är tänkt att komplettera de två första artiklarna om VPN och kryptering för att tillsammans täcka området anonymitetstjänster.

Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Kryptering, Nätneutralitet, Tjänstekedjan, VPN, Wiki

Tankebok 5: Essän

Sandra — Wed, 24 Mar 2010 23:04:34 +0000

Detta blir den sista tankeboks-inlägget i kursen och det tänkte jag ägna åt essän. Jag hade egentligen tänkt att jag skulle skriva om mina tankar kring essän innan den blev klar men så blev det så klart inte. Och naturligtvis började jag en aning sent med att arbeta med essän vilket ledde till att den blev ”klar” rätt sent i torsdags då deadline gick ut för publicering av den preliminära essän. Den slutliga ska presenteras imorgon och det känns som att jag nog kommer att lägga en del på att finslipa den. Jag fick bra reviewkommentarer på den, vilket var kul. Över förväntan. :)

Essän har jag valt att ägna åt anonymitetstjänster och fokuserade på tjänsten Tor som är en av de äldsta anonymitetstjänsterna och troligen den mest använda över världen. Eftersom tjänsten är ett open source-projekt och utvecklas av folk som vill bidra till projektet kändes det intressant att utvärdera tjänsten ur ett användarperspektiv. Jag hittade dessutom en intressant artikel (observera att du behöver ha inloggningsuppgifter vid Högskolan Väst för att komma åt databasen där artikeln finns indexerad) som gjort just detta och som jag använde i essän för att jämföra med min egen utvärdering, som jag gjort utifrån åtta riktlinjer för design av grafiska användargränssnitt. Det visade sig att artikelns syfte var snarlikt men att de använt något annorlunda riktlinjer, vilket var intressant eftersom de riktlinjer jag använt tillsammans med de riktlinjer som man använt i artikeln tillsammans täckte fler aspekter av gränssnittet än var och en av dem för sig.

Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Anonymitetstjänster, Tankebok, Tor

Sammanställning av material

Sandra — Tue, 23 Mar 2010 23:47:02 +0000

Här kommer en sammanställning på det obligatoriska material som jag skrivit under kursen Digitala distributionsformar. Denna sammanställning kommer att uppdateras på torsdag den 25/3 då det är deadline för de inlägg som hittills inte blivit publicerade.

Blogginlägg om Wiki

Wikiartiklar om VPN

Blogginlägg skapade via VPN-anslutning

Essä

Essäreviewer

Mina kommentarer till kursares arbete med tjänsteperspektivet

Kommentarer om Wiki

Lenas blogg om Wiki inlägg 1
Lenas blogg om Wiki inlägg 2 (min kommentar blev från ”Anonym” trots att jag fyllde i mina namn-uppgifter)
Kattis blogg om Wiki inlägg 1
Kattis blogg om Wiki inlägg 2

Kommentar om CMS

Kommentarer om blogg

Anna J’s dokument om WordPress i Google Docs

Veckans tanke

Tankebok

Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Kurssammanställning

Bloggen – den digitala och sociala bulletinen

Sandra — Tue, 23 Mar 2010 22:48:35 +0000

Del 2: WordPress

I detta andra blogginlägg via VPN tänker jag fokusera på WordPress som är ett bloggverktyg byggt på open source och som ger användaren av en blogg oändliga möjligheter.

Vad är WordPress?

WordPress skapades av The WordPress Team vid WordPress Foundation och hade i maj 2003 använts för att skapa ca 2000 bloggar världen över. Idag är det det största innehållshanteringssystemet byggt på open source (Wikipedia om WordPress, 2010).

WordPress består av en mängd filer som tillsammans skapar ett innehållshanteringssystem. Det är byggt på PHP, som är ett webbscriptspråk också utvecklat på open source. För att lagra inlägg, kommentarer, sidor och media använder WordPress en MySQL-databas (Wikipedia om WordPress (2010). De olika filerna utgör mallar för hur sidor, inlägg, kommentarer och annat ska se ut. I PHP-koden finns sedan en mängd variabler som anropar datan i MySQL-databasen och fyller sidorna med information som användaren lagrat.

En fördel med WordPress är den flexibilitet som systemet erbjuder. En användare kan med lätthet skapa en blogg, antingen genom att skapa ett konto på domänen WordPress.com, eller genom att själv installera WordPress på en egen webbserver eller hos ett webbhotell. Många webbhotell erbjuder numera en inbyggt funktion för att installera WordPress, exempel på ett webbhotell som gör det är det danska webbhotellet Surftown.

När WordPress är installerat har användaren många möjligheter att bygga upp sin blogg eller webbplats med hjälp av olika temar och plug-in-funktioner. WordPress förknipas nog som ett bloggverktyg i första hand men behöver inte användas som en blogg överhuvudtaget beroende på vilka inställningar som användaren väljer att göra.

Mitt personliga skäl till varför jag valde att arbeta med just WordPress var att jag dels ville blogga men även ha en mer statisk personlig webbplats med bilder, recept, länkar och annat som på olika sätt beskriver mig och mina intressen. Jag ville att min webbplats och blogg skulle ha samma utseende och vara tätt sammankopplade men jag lyckades inte uppnå det genom att ha en webbplats och en blogg hos ett blogghotell. När jag fick tipset att använda WordPress hade jag inte hört talas om det tidigare men tanken på att slippa uppdatera två webbplatser var väldigt lockande. Jag har nu använt WordPress i snart två år och är väldigt nöjd med systemet. Jag har även introducerat WordPress till flera vänner som själva velat starta egen webbplats.

Installation av WordPress

Som tidigare nämnt kan en webbplats med WordPress vara olika typ. Om man som användare endast vill kunna blogga och därmed skapa en relativt enkel webbplats, kan ett konto skapas på domänen WordPress.com. Detta är som en typ av blogghotell och användaren får namnet wordpress.com som en del av sin bloggadress. Detta är också en bra metod ifall man som intresserad av systemet vill prova det innan man väljer att installera det på en server.

Det lite mer avancerade sättet är som beskrivet ovan att installera WordPress manuellt på en egen server eller på en server hos ett webbhotell där man köpt ett domännamn. För att göra detta krävs först att man undersöker så att ens konto hos webbhotellet har tillgång till PHP, i synnerhet ifall kontot ligger lagrat på en Windows-server. Om så skulle vara fallet bör man kontrollera med sitt webbhotell ifall det är möjligt att köra PHP-kod på servern, i annat fall kan man behöva begära att få sitt konto flyttat till en Linux-server där PHP-kod går att köra.

När PHP-frågan är utredd bör man innan man försöker att installera WordPress via sitt webbhotell, skapa en databas i MySQL. Även detta är något man på förhand bör kontrollera hos sitt webbhotell så att MySQL finns tillgängligt på det konto man vill använda. I konfigurationen av WordPress är det viktigt att man har ett användarnamn och lösenord till en MySQL-databas klart eftersom WordPress kräver att en databas finns för att fungera.

Nästa steg är att hämta hem WordPress-filerna från tjänstens webbplats . WordPress finns översatt till en mängd språk, däribland svenska (WordPress / Ladda ner, 2010). För att hämta den svenska versionen väljs knappen ”Svenska WordPress 2.9.2″ på webbplatsen Wp-support.se. Filerna ligger tillsammans i en bestämd filstruktur i en mapp som komprimerats till en ZIP-fil. Innehållet i ZIP-filen, alltså inte själva filen, ska laddas upp till den server som man vill använda och läggas direkt i hemkatalogen, oftast där man hamnar då man exempelvis ansluter med FTP till servern.

Filen wp-config-sample.php ligger direkt i wordpress-mappen och är den fil som använts för att konfigurera WordPress (WordPress / Dokumentation, 2010). Denna kan öppnas i vilket enkelt anteckningsprogram som helst, dock inte Word eller OpenOffice. Förslag är Notepad (Windows), TextMate (Mac) eller GEdit (Linux). På webbplatsen Wp-support.se finns en utförlig och välskriven guide hur wp-config-sample.php ska konfigureras och vilka uppgifter som behövs.

När wp-config-sampe.php innehåller alla nödvändiga uppgifter ska filen sparas, stängas och döpas om till wp-config.php, ordet sample och det extra bindesträcket ska alltså bort. Filen ska laddas sedan upp till kontot hos webbhotellet och placeras direkt i wordpress-katalogen. Därefter kan filen install.php i mappen wp-admin öppnas via en webbläsare. Sökvägen till denna fil bör vara något i stil med www.mindomän.se/wp-admin/install.php. Användaren bör då mötas av denna bild, vilket är en guide för de sista stegen i WordPress-installationen. Guiden hjälper bland annat användaren att skapa ett administratörs-konto på sin blogg. När guiden är genomförd visas denna bild. Användaren kan sedan logga in på sitt administratörs-konto och skapa vanliga användar-konton för de användare som ska kunna logga in på bloggen, med tillhörande rättigheter. Användaren kommer efter inloggning till den så kallade panelen som innehåller flertalet flikar för publicering av inlägg, godkännande av kommentarer, inställningar, utseende och mycket mer.

Konfiguration av WordPress

Hur en blogg eller webbsida i WordPress bör konfigureras går inte att säga med några få ord. Allt beror på hur användaren vill ha det. Något av de första som en användare troligen vill kunna göra är att ändra utseendet på sin blogg. Detta görs under fliken Utseende -> Teman. Där finns ett fåtal teman installerade men det finns även en uppsjö att ladda ner. Med hjälp av Förhandsgranskningsfunktionen kan användaren få en glimt av hur hans eller hennes blogg skulle se ut med ett visst tema.

Under fliken Tillägg kan olika tilläggsfunktioner installeras. Detta sker oftast via FTP så inloggningsuppgifter till den FTP-server som använts för att ladda upp WordPress-filerna bör hållas inom räckhåll. I övrigt sker installationen av tillägg automatiskt.

Flikarna Verktyg och Inställningar kan också vara bra att känna till. Under Verktyg finns val för att importera inlägg och kommentarer från bland annat Blogger och via fliken Inställningar kan olika inställningar göras för webbplatsen, exempelvis huruvida den ska startas med blogg eller en statisk sida och mycket annat.

Som tidigare nämnt kan administratören av en WordPress-webbplats skapa nya användare med lägre behörighetsgrad. Detta görs på fliken Användare.

Flikarna Inlägg, Media, Länkar, Sidor och Kommentarer har alla med det uppdateringsbara innehållet på webbplatsen att göra. Varje flik har sina respektive undersektioner.

Att lära sig WordPress kan vara väldigt tidsödande då detta innehållshanteringssystem å ena sidan är kraftfullt men också relativt avancerat. Systemet passar kanske inte den som snabbt vill komma igång med sitt bloggande eller sin webbpublicering och inte har något behov av att själv utveckla sidan vidare. För den som vill lära sig mer om webbprogrammering och webbpublicering finns dock mycket att tillgå. För en webbplats med WordPress är det bara fantasin som sätter gränser.

* * * * * * * * * *

Och slutligen några rader från ett terminalfönster för att visa att detta inlägg bloggats via en VPN-tjänst:

SandraMacBook:– ifconfig
ppp0: flags=8051 mtu 1444
inet 93.182.154.21 --> 93.182.154.2 netmask 0xff000000

Wikipedia / WordPress (senast uppdaterad 2010-02-06). [Elektronisk]. San Francisco: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: [2010-03-23].

WordPress / Dokumentation / Installation / Installera WordPress (senast uppdaterad 2009-07-22). [Elektronisk]. WordPress Foundation. Tillgänglig: [Elektronisk].

WordPress / Ladda ner (senast uppdaterad 2010-02-15). [Elektronisk]. WordPress Foundation. Tillgänglig: [2010-03-23].

Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Blogging, Open source, WordPress

Preliminär essä

Sandra — Thu, 18 Mar 2010 22:03:33 +0000

Med detta inlägg publicerar jag nu min preliminära essä och hoppas därmed att jag förstått uppgiften rätt. Uppsatsen känns långt ifrån klar, jag hade kunnat skriva hela natten om jag kunnat. Får se till att arbeta mer på den inför den slutliga inlämningen.

Anonymitets tjänsten Tor ur användarperspektiv – PDF-fil

Andra bloggar om: Användarperspektivet, Digitala distributionsformar, Essä,

Bloggen – den digitala och sociala bulletinen

Sandra — Sun, 14 Mar 2010 21:50:04 +0000

Del 1: Blogga anonymt

I den första av tre blogginlägg om bloggar och blogging kommer jag att skriva om hur blogging kan göras helt anonymt. Att göra detta via min egen blogg tappar ju delvis sin poäng då denna blogg inte är anonym. Att beskriva VPN och blogging som tjänster utgör dock en del i kursen Digitala distributionsformer och därmed måste allt arbete jag gjort inom kursens ramar via bloggen på något sätt kunna kopplas till mig och därmed kan inte denna blogg vara helt anonym.

Eftersom anonymitet i sig själv och som tjänst inte syns är det svårt att peka på specifika egenskaper hos anonymitet utan att blogga om själva tekniken. Hade det inte varit för att jag i det här inlägget påpekar att jag använder mig utav en VPN-tjänst skulle ingen märka någon skillnad mellan detta inlägg och de övriga i bloggen.

För att förklara hur anonymitet uppnås kommer jag att försöka beskriva detta genom att visa hur jag skaffar ett nytt och anonymt IP-nummer via en VPN-tjänst. Normalt erhåller jag ett IP-nummer från min Internet-leverantör Bahnhof. För närvarande har jag IP-numret 85.24.239.xx (de sista siffrorna har jag valt att ta bort på grund av integritetsskäl) och som jag använder som vanligt för att inledningsvis söka efter en bra VPN-tjänst via webben. Mitt val blev den svenska tjänsten Relakks eftersom den var enkel att installera. Ingen särskild mjukvara behövdes eftersom VPN-inställningarna görs direkt i operativsystemet (Relakks, 2010). Bilden nedan beskriver en VPN-konfiguration i Mac OSX 10.6. Kontonamnet är dolt på grund av integritetsskäl.

För att kontrollera att tjänsten fungerar, det vill säga att det IP-nummer som visas i fönstret ovan är det IP-nummer som min dator använder på Internet, kan jag gå till väga på två sätt. Det första, som är något mer avancerat, innebär att jag skriver in kommandot nedan i ett terminalfönster (Wikipedia om ifconfig, 2010):

ifconfig

Just detta kommando fungerar i Linux, Unix och Mac OSX. I Windows är kommandot (Wikipedia om ipconfig, 2010):

ipconfig

Den information man får tillbaka från detta kommando ser olika ut beroende på vilket operativsystem man använder. Den kan också vara väldigt omfattande eftersom den innehåller detaljer kring alla nätverksenheter och -anslutningar i datorn; ethernet, WLAN och VPN inkluderat. Det man ska titta efter är rader som liknar texten nedan:

ppp0: flags=8051 mtu 1444

inet 93.182.139.48 --> 93.182.139.2 netmask 0xff000000

Om man inte är bevandrad i nätverksteknik är ett betydligt lättare sätt att via sin webbläsare gå till webbplatsen www.whatismyip.com.

När användaren installerat en VPN-tjänst, och bekräftat att ens IP-nummer blivit ersatt av ett anonymt IP-nummer, är det bara att sätta igång och blogga precis som vanligt. För att skapa en helt anonym blogg kan exempelvis ett blogghotell som Blogg.se, Blogger.com eller någon liknande tjänst användas. För att skapa ett konto hos ett blogghotell krävs oftast bara en e-postadress, som även den kan skaffas anonymt via Hotmail, Yahoo! eller Gmail.

Wikipedia / ifconig (senast uppdaterad 2010-03-19). [Elektronisk]. San Francisco: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: [2010-03-23].

Wikipedia / ipconfig (senast uppdaterad 2010-03-14). [Elektronisk]. San Franciso: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: [2010-03-23].

Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Anonymitet, Blogga anonymt, Blogging, VPN

Wikin – det moderna uppslagsverket

Sandra — Sat, 13 Mar 2010 21:38:45 +0000

Del 3: Wikipedia och framtiden

Wikipedia.org är enligt Angwin & Fowler (2009) den femte mest populära sajten på Internet och har runt 325 miljoner besökare varje månad. Sajten drivs av Wikimedia Foundation med 34 anställda, huvudsakligen hemmahörande i San Fransisco. 2001 grundades Wikipedia av Jimmy Wales, ordförande för Wikimedia Foundation, som ett resultat av den frustration han kände kring att försöka skapa ett webbaserat uppslagsvärk men ständigt få vänta länge på feedback från experter gällande fakta och innehåll. Wikipedia var för honom ett sidoprojekt att experimentera med mjukvara som lät flera personer redigera en och samma artikel samtidigt (Angwin & Fowler 2009).

Wikipedia blev snabbt enormt populärt. Sue Gardner, exekutiv direktör för Wikimedia Foundation, säger att de tidiga dagarna av Wikipedia var en guldrusch (Angwin & Fowler 2009). Wikipedia lockade till sig massor av folk eftersom vem som helst kunde skriva om i stort sett vad som helst. Hon säger också att uppslagsverket inte är fullständigt men att de lätta ämnena och därmed den del av mänsklig kunskap som är lätt att bidra med är relativt komplett.

De senaste åren har antalet frivilliga redigerare minskat radikalt, märkligt nog samtidigt som antalet besökare ökat. Många av de som ägnat flera år att frivilligt redigera och kontrollera innehåll i artiklar på Wikipedia har upphört att göra just detta och långt ifrån lika många har börjat. Detta har gjort att Wikipedia förlorar fler och fler redigerare varje år. Under de tre första månaderna under 2009 försvann 49 000 redigerare från den engelskspråkiga delen av Wikipedia, jämfört med 4 900 under samma period året innan (Angwin & Fowler 2009).

Det har uppkommit ett antal teorier om varför man tror att antalet redigerare minskar. En av dessa rör just det som Sue Gardner, exekutiv direktör vid Wikimedia Foundation, tar upp, alltså att mycket av arbetet med att fylla Wikipedia med kunskap om välkända ämnen redan är utfört. Behovet av ett stort antal redigerare skulle därmed inte vara lika stort längre eftersom ny kunskap inte strömmar in till sajten i lika stor mängd nu som åren efter att Wikipedia grundades.

En annan teori, som enligt Angwin & Fowler (2009) skulle kunna vara resultatet av att Wikipedia utsatts för en del sabotage, är att klimatet på sajten blivit hårdare. Wikipedia har på grund av sabotage, som politiskt vinklade artiklar om kontroversiella ämnen, grova skämt om specifika personer samt spammare som försökt baka in delvis dolda kommersiella meddelanden bland fakta i artiklar, fått införa regler som gör det svårare för personer som inte kontinuerligt redigerar innehåll att göra ändringar i artiklar. Detta har medfört att ändringar som utförts av mer sporadiskt delaktiga medarbetare helt tagits bort för att de inte ansetts vara tillräckligt relevanta eller pålitliga. Under 2008 tog Wikipedias kontinuerligt deltagande redigerare tillsammans bort en fjärdedel av alla bidrag från sporadiskt deltagande redigerare, jämfört med en tiondel under 2005. Detta enligt data insamlad av Ed Chi vid Palo Alto Research Center.

Kate Walsh säger enligt Angwin & Fowler (2009) att det var enklare runt 2004 då hon började delta som frivillig medarbetare samt medlem av Wikipedias ”board of trustees” (förvaltningsstyrelse). ”Det var mindre komplicerat då och det blir svårare och svårare för nya medarbetare att anpassa sig till det rådande klimatet.”, säger hon.

Trots att många redigerare försvunnit från Wikipedia de senaste två åren tror man på Wikimedia Foundation att verksamheten ska kunna fortsätta med den deltagargrund som finns kvar. Sue Gardnar menar på att det huvudsakliga syftet med Wikipedia-projektet inte är antalet delaktiga utan att det arbete som behöver utföras kan utföras effektivt. Mathias Schindler, styrelsemedlem för tyska Wikipedia menar också på att man bör fokusera mindre på antalet artiklar och istället mer på kvaliteten på artiklarna.

Litteratur

Angwin, Julia & Fowler, Geoffrey A (2009). Volunteers logg off as Wikipedia ages. [Elektronisk]. Wall Street Journal – Eastern Edition, vol. 254, p.A7-A17. Tillgänglig: ABI/INFORM Global [2010-02-02].

Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Wikipedias framtid

Wiki-artikel om kryptering

Sandra — Mon, 08 Mar 2010 18:16:05 +0000

Nu har jag varit duktig lat student och skrivit ihop lite text om kryptering, som VPN bygger på, på min wiki.

Här är länken till artikeln.

Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tjänstekedjan, Kryptering, VPN

Mina kommentarer

Sandra — Mon, 08 Mar 2010 14:13:49 +0000

Nedan finns länkar till de inlägg som jag kommenterat, eller i alla fall försökt kommentera. På flera av inläggen syns inte mina kommentarer efter upprepade försök och den enda förklaringen jag har är att den som äger bloggen måste godkänna kommentarer innan de visas så jag hoppas att det sker snart så att mina kommentarer dyker upp för man blir lite trött på att skriva samma sak flera gånger.