|
|
||
     Några ord om mig: 29 år, är för närvarande i Vancouver BC, Kanada, annars bosatt i Göteborg. Pluggar till webmaster på distans och hoppas få uppleva roliga saker i Kanada. Älskar god mat och dryck, kaffe, choklad, tekniska prylar, trevliga och mysiga människor, film och mycket annat. Motto: Life is too short och the best is yet to come. |
I grevens tid är nu den tredje och sista artikeln om tjänst A i tjänstekedjan klar och publicerad på wikin. Artikeln handlar om nätneutralitet och är tänkt att komplettera de två första artiklarna om VPN och kryptering för att tillsammans täcka området anonymitetstjänster. Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Kryptering, Nätneutralitet, Tjänstekedjan, VPN, Wiki Del 2: WordPressI detta andra blogginlägg via VPN tänker jag fokusera på WordPress som är ett bloggverktyg byggt på open source och som ger användaren av en blogg oändliga möjligheter. Vad är WordPress?WordPress skapades av The WordPress Team vid WordPress Foundation och hade i maj 2003 använts för att skapa ca 2000 bloggar världen över. Idag är det det största innehållshanteringssystemet byggt på open source (Wikipedia om WordPress, 2010). WordPress består av en mängd filer som tillsammans skapar ett innehållshanteringssystem. Det är byggt på PHP, som är ett webbscriptspråk också utvecklat på open source. För att lagra inlägg, kommentarer, sidor och media använder WordPress en MySQL-databas (Wikipedia om WordPress (2010). De olika filerna utgör mallar för hur sidor, inlägg, kommentarer och annat ska se ut. I PHP-koden finns sedan en mängd variabler som anropar datan i MySQL-databasen och fyller sidorna med information som användaren lagrat. En fördel med WordPress är den flexibilitet som systemet erbjuder. En användare kan med lätthet skapa en blogg, antingen genom att skapa ett konto på domänen WordPress.com, eller genom att själv installera WordPress på en egen webbserver eller hos ett webbhotell. Många webbhotell erbjuder numera en inbyggt funktion för att installera WordPress, exempel på ett webbhotell som gör det är det danska webbhotellet Surftown. När WordPress är installerat har användaren många möjligheter att bygga upp sin blogg eller webbplats med hjälp av olika temar och plug-in-funktioner. WordPress förknipas nog som ett bloggverktyg i första hand men behöver inte användas som en blogg överhuvudtaget beroende på vilka inställningar som användaren väljer att göra. Mitt personliga skäl till varför jag valde att arbeta med just WordPress var att jag dels ville blogga men även ha en mer statisk personlig webbplats med bilder, recept, länkar och annat som på olika sätt beskriver mig och mina intressen. Jag ville att min webbplats och blogg skulle ha samma utseende och vara tätt sammankopplade men jag lyckades inte uppnå det genom att ha en webbplats och en blogg hos ett blogghotell. När jag fick tipset att använda WordPress hade jag inte hört talas om det tidigare men tanken på att slippa uppdatera två webbplatser var väldigt lockande. Jag har nu använt WordPress i snart två år och är väldigt nöjd med systemet. Jag har även introducerat WordPress till flera vänner som själva velat starta egen webbplats. Installation av WordPressSom tidigare nämnt kan en webbplats med WordPress vara olika typ. Om man som användare endast vill kunna blogga och därmed skapa en relativt enkel webbplats, kan ett konto skapas på domänen WordPress.com. Detta är som en typ av blogghotell och användaren får namnet wordpress.com som en del av sin bloggadress. Detta är också en bra metod ifall man som intresserad av systemet vill prova det innan man väljer att installera det på en server. Det lite mer avancerade sättet är som beskrivet ovan att installera WordPress manuellt på en egen server eller på en server hos ett webbhotell där man köpt ett domännamn. För att göra detta krävs först att man undersöker så att ens konto hos webbhotellet har tillgång till PHP, i synnerhet ifall kontot ligger lagrat på en Windows-server. Om så skulle vara fallet bör man kontrollera med sitt webbhotell ifall det är möjligt att köra PHP-kod på servern, i annat fall kan man behöva begära att få sitt konto flyttat till en Linux-server där PHP-kod går att köra. När PHP-frågan är utredd bör man innan man försöker att installera WordPress via sitt webbhotell, skapa en databas i MySQL. Även detta är något man på förhand bör kontrollera hos sitt webbhotell så att MySQL finns tillgängligt på det konto man vill använda. I konfigurationen av WordPress är det viktigt att man har ett användarnamn och lösenord till en MySQL-databas klart eftersom WordPress kräver att en databas finns för att fungera. Nästa steg är att hämta hem WordPress-filerna från tjänstens webbplats . WordPress finns översatt till en mängd språk, däribland svenska (WordPress / Ladda ner, 2010). För att hämta den svenska versionen väljs knappen ”Svenska WordPress 2.9.2″ på webbplatsen Wp-support.se. Filerna ligger tillsammans i en bestämd filstruktur i en mapp som komprimerats till en ZIP-fil. Innehållet i ZIP-filen, alltså inte själva filen, ska laddas upp till den server som man vill använda och läggas direkt i hemkatalogen, oftast där man hamnar då man exempelvis ansluter med FTP till servern. Filen wp-config-sample.php ligger direkt i wordpress-mappen och är den fil som använts för att konfigurera WordPress (WordPress / Dokumentation, 2010). Denna kan öppnas i vilket enkelt anteckningsprogram som helst, dock inte Word eller OpenOffice. Förslag är Notepad (Windows), TextMate (Mac) eller GEdit (Linux). På webbplatsen Wp-support.se finns en utförlig och välskriven guide hur wp-config-sample.php ska konfigureras och vilka uppgifter som behövs. När wp-config-sampe.php innehåller alla nödvändiga uppgifter ska filen sparas, stängas och döpas om till wp-config.php, ordet sample och det extra bindesträcket ska alltså bort. Filen ska laddas sedan upp till kontot hos webbhotellet och placeras direkt i wordpress-katalogen. Därefter kan filen install.php i mappen wp-admin öppnas via en webbläsare. Sökvägen till denna fil bör vara något i stil med www.mindomän.se/wp-admin/install.php. Användaren bör då mötas av denna bild, vilket är en guide för de sista stegen i WordPress-installationen. Guiden hjälper bland annat användaren att skapa ett administratörs-konto på sin blogg. När guiden är genomförd visas denna bild. Användaren kan sedan logga in på sitt administratörs-konto och skapa vanliga användar-konton för de användare som ska kunna logga in på bloggen, med tillhörande rättigheter. Användaren kommer efter inloggning till den så kallade panelen som innehåller flertalet flikar för publicering av inlägg, godkännande av kommentarer, inställningar, utseende och mycket mer. Konfiguration av WordPressHur en blogg eller webbsida i WordPress bör konfigureras går inte att säga med några få ord. Allt beror på hur användaren vill ha det. Något av de första som en användare troligen vill kunna göra är att ändra utseendet på sin blogg. Detta görs under fliken Utseende -> Teman. Där finns ett fåtal teman installerade men det finns även en uppsjö att ladda ner. Med hjälp av Förhandsgranskningsfunktionen kan användaren få en glimt av hur hans eller hennes blogg skulle se ut med ett visst tema. Under fliken Tillägg kan olika tilläggsfunktioner installeras. Detta sker oftast via FTP så inloggningsuppgifter till den FTP-server som använts för att ladda upp WordPress-filerna bör hållas inom räckhåll. I övrigt sker installationen av tillägg automatiskt. Flikarna Verktyg och Inställningar kan också vara bra att känna till. Under Verktyg finns val för att importera inlägg och kommentarer från bland annat Blogger och via fliken Inställningar kan olika inställningar göras för webbplatsen, exempelvis huruvida den ska startas med blogg eller en statisk sida och mycket annat. Som tidigare nämnt kan administratören av en WordPress-webbplats skapa nya användare med lägre behörighetsgrad. Detta görs på fliken Användare. Flikarna Inlägg, Media, Länkar, Sidor och Kommentarer har alla med det uppdateringsbara innehållet på webbplatsen att göra. Varje flik har sina respektive undersektioner. Att lära sig WordPress kan vara väldigt tidsödande då detta innehållshanteringssystem å ena sidan är kraftfullt men också relativt avancerat. Systemet passar kanske inte den som snabbt vill komma igång med sitt bloggande eller sin webbpublicering och inte har något behov av att själv utveckla sidan vidare. För den som vill lära sig mer om webbprogrammering och webbpublicering finns dock mycket att tillgå. För en webbplats med WordPress är det bara fantasin som sätter gränser. * * * * * * * * * * Och slutligen några rader från ett terminalfönster för att visa att detta inlägg bloggats via en VPN-tjänst: SandraMacBook:– ifconfig ppp0: flags=8051<UP,POINTOPOINT,RUNNING,MULTICAST> mtu 1444 inet 93.182.154.21 --> 93.182.154.2 netmask 0xff000000 Wikipedia / WordPress (senast uppdaterad 2010-02-06). [Elektronisk]. San Francisco: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Wordpress> [2010-03-23]. WordPress / Dokumentation / Installation / Installera WordPress (senast uppdaterad 2009-07-22). [Elektronisk]. WordPress Foundation. Tillgänglig: <http://wp-support.se/dokumentation/Installation:Installera_WordPress> [Elektronisk]. WordPress / Ladda ner (senast uppdaterad 2010-02-15). [Elektronisk]. WordPress Foundation. Tillgänglig: <http://wp-support.se> [2010-03-23]. Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Blogging, Open source, WordPress Del 1: Blogga anonymtI den första av tre blogginlägg om bloggar och blogging kommer jag att skriva om hur blogging kan göras helt anonymt. Att göra detta via min egen blogg tappar ju delvis sin poäng då denna blogg inte är anonym. Att beskriva VPN och blogging som tjänster utgör dock en del i kursen Digitala distributionsformer och därmed måste allt arbete jag gjort inom kursens ramar via bloggen på något sätt kunna kopplas till mig och därmed kan inte denna blogg vara helt anonym. Eftersom anonymitet i sig själv och som tjänst inte syns är det svårt att peka på specifika egenskaper hos anonymitet utan att blogga om själva tekniken. Hade det inte varit för att jag i det här inlägget påpekar att jag använder mig utav en VPN-tjänst skulle ingen märka någon skillnad mellan detta inlägg och de övriga i bloggen. För att förklara hur anonymitet uppnås kommer jag att försöka beskriva detta genom att visa hur jag skaffar ett nytt och anonymt IP-nummer via en VPN-tjänst. Normalt erhåller jag ett IP-nummer från min Internet-leverantör Bahnhof. För närvarande har jag IP-numret 85.24.239.xx (de sista siffrorna har jag valt att ta bort på grund av integritetsskäl) och som jag använder som vanligt för att inledningsvis söka efter en bra VPN-tjänst via webben. Mitt val blev den svenska tjänsten Relakks eftersom den var enkel att installera. Ingen särskild mjukvara behövdes eftersom VPN-inställningarna görs direkt i operativsystemet (Relakks, 2010). Bilden nedan beskriver en VPN-konfiguration i Mac OSX 10.6. Kontonamnet är dolt på grund av integritetsskäl.
För att kontrollera att tjänsten fungerar, det vill säga att det IP-nummer som visas i fönstret ovan är det IP-nummer som min dator använder på Internet, kan jag gå till väga på två sätt. Det första, som är något mer avancerat, innebär att jag skriver in kommandot nedan i ett terminalfönster (Wikipedia om ifconfig, 2010): ifconfig Just detta kommando fungerar i Linux, Unix och Mac OSX. I Windows är kommandot (Wikipedia om ipconfig, 2010): ipconfig Den information man får tillbaka från detta kommando ser olika ut beroende på vilket operativsystem man använder. Den kan också vara väldigt omfattande eftersom den innehåller detaljer kring alla nätverksenheter och -anslutningar i datorn; ethernet, WLAN och VPN inkluderat. Det man ska titta efter är rader som liknar texten nedan: ppp0: flags=8051<UP,POINTOPOINT,RUNNING,MULTICAST> mtu 1444 inet 93.182.139.48 --> 93.182.139.2 netmask 0xff000000 Om man inte är bevandrad i nätverksteknik är ett betydligt lättare sätt att via sin webbläsare gå till webbplatsen www.whatismyip.com.
När användaren installerat en VPN-tjänst, och bekräftat att ens IP-nummer blivit ersatt av ett anonymt IP-nummer, är det bara att sätta igång och blogga precis som vanligt. För att skapa en helt anonym blogg kan exempelvis ett blogghotell som Blogg.se, Blogger.com eller någon liknande tjänst användas. För att skapa ett konto hos ett blogghotell krävs oftast bara en e-postadress, som även den kan skaffas anonymt via Hotmail, Yahoo! eller Gmail. Relakks / FAQ / Anslutning OSX (Copyright 2010 Relakks). [Elektronisk]. Lund: Trygghetsbolaget. Tillgänglig: <https://www.relakks.com/faq/guides/connectionosx/> [2010-03-23]. Wikipedia / ifconig (senast uppdaterad 2010-03-19). [Elektronisk]. San Francisco: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: <http://en.wikipedia.org/wiki/Ifconfig> [2010-03-23]. Wikipedia / ipconfig (senast uppdaterad 2010-03-14). [Elektronisk]. San Franciso: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: <http://en.wikipedia.org/wiki/Ipconfig> [2010-03-23]. Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Anonymitet, Blogga anonymt, Blogging, VPN Del 3: Wikipedia och framtidenWikipedia.org är enligt Angwin & Fowler (2009) den femte mest populära sajten på Internet och har runt 325 miljoner besökare varje månad. Sajten drivs av Wikimedia Foundation med 34 anställda, huvudsakligen hemmahörande i San Fransisco. 2001 grundades Wikipedia av Jimmy Wales, ordförande för Wikimedia Foundation, som ett resultat av den frustration han kände kring att försöka skapa ett webbaserat uppslagsvärk men ständigt få vänta länge på feedback från experter gällande fakta och innehåll. Wikipedia var för honom ett sidoprojekt att experimentera med mjukvara som lät flera personer redigera en och samma artikel samtidigt (Angwin & Fowler 2009). Wikipedia blev snabbt enormt populärt. Sue Gardner, exekutiv direktör för Wikimedia Foundation, säger att de tidiga dagarna av Wikipedia var en guldrusch (Angwin & Fowler 2009). Wikipedia lockade till sig massor av folk eftersom vem som helst kunde skriva om i stort sett vad som helst. Hon säger också att uppslagsverket inte är fullständigt men att de lätta ämnena och därmed den del av mänsklig kunskap som är lätt att bidra med är relativt komplett. De senaste åren har antalet frivilliga redigerare minskat radikalt, märkligt nog samtidigt som antalet besökare ökat. Många av de som ägnat flera år att frivilligt redigera och kontrollera innehåll i artiklar på Wikipedia har upphört att göra just detta och långt ifrån lika många har börjat. Detta har gjort att Wikipedia förlorar fler och fler redigerare varje år. Under de tre första månaderna under 2009 försvann 49 000 redigerare från den engelskspråkiga delen av Wikipedia, jämfört med 4 900 under samma period året innan (Angwin & Fowler 2009). Det har uppkommit ett antal teorier om varför man tror att antalet redigerare minskar. En av dessa rör just det som Sue Gardner, exekutiv direktör vid Wikimedia Foundation, tar upp, alltså att mycket av arbetet med att fylla Wikipedia med kunskap om välkända ämnen redan är utfört. Behovet av ett stort antal redigerare skulle därmed inte vara lika stort längre eftersom ny kunskap inte strömmar in till sajten i lika stor mängd nu som åren efter att Wikipedia grundades. En annan teori, som enligt Angwin & Fowler (2009) skulle kunna vara resultatet av att Wikipedia utsatts för en del sabotage, är att klimatet på sajten blivit hårdare. Wikipedia har på grund av sabotage, som politiskt vinklade artiklar om kontroversiella ämnen, grova skämt om specifika personer samt spammare som försökt baka in delvis dolda kommersiella meddelanden bland fakta i artiklar, fått införa regler som gör det svårare för personer som inte kontinuerligt redigerar innehåll att göra ändringar i artiklar. Detta har medfört att ändringar som utförts av mer sporadiskt delaktiga medarbetare helt tagits bort för att de inte ansetts vara tillräckligt relevanta eller pålitliga. Under 2008 tog Wikipedias kontinuerligt deltagande redigerare tillsammans bort en fjärdedel av alla bidrag från sporadiskt deltagande redigerare, jämfört med en tiondel under 2005. Detta enligt data insamlad av Ed Chi vid Palo Alto Research Center. Kate Walsh säger enligt Angwin & Fowler (2009) att det var enklare runt 2004 då hon började delta som frivillig medarbetare samt medlem av Wikipedias ”board of trustees” (förvaltningsstyrelse). ”Det var mindre komplicerat då och det blir svårare och svårare för nya medarbetare att anpassa sig till det rådande klimatet.”, säger hon. Trots att många redigerare försvunnit från Wikipedia de senaste två åren tror man på Wikimedia Foundation att verksamheten ska kunna fortsätta med den deltagargrund som finns kvar. Sue Gardnar menar på att det huvudsakliga syftet med Wikipedia-projektet inte är antalet delaktiga utan att det arbete som behöver utföras kan utföras effektivt. Mathias Schindler, styrelsemedlem för tyska Wikipedia menar också på att man bör fokusera mindre på antalet artiklar och istället mer på kvaliteten på artiklarna. LitteraturAngwin, Julia & Fowler, Geoffrey A (2009). Volunteers logg off as Wikipedia ages. [Elektronisk]. Wall Street Journal – Eastern Edition, vol. 254, p.A7-A17. Tillgänglig: ABI/INFORM Global [2010-02-02]. Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Wikipedias framtid Nu har jag varit duktig lat student och skrivit ihop lite text om kryptering, som VPN bygger på, på min wiki. Här är länken till artikeln. Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tjänstekedjan, Kryptering, VPN Nedan finns länkar till de inlägg som jag kommenterat, eller i alla fall försökt kommentera. På flera av inläggen syns inte mina kommentarer efter upprepade försök och den enda förklaringen jag har är att den som äger bloggen måste godkänna kommentarer innan de visas så jag hoppas att det sker snart så att mina kommentarer dyker upp för man blir lite trött på att skriva samma sak flera gånger. Kommentarer om WikiLenas blogg om Wiki inlägg 2 (min kommentar blev från ”Anonym” trots att jag fyllde i mina namn-uppgifter) Kommentar om CMSHelena B’s wiki om CMS – post i diskussionsforumet i wikin Kommentarer om blogg Anna J’s dokument om WordPress i Google Docs Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Kommentarer, Tjänstekedjan Eftersom jag har varit en relativt stygg och dålig student de senaste veckorna och inte fått så mycket gjort med tjänsteperspektivet i kursen Digitala distributionsformer (jag har faktiskt varit sjuk också) så har det tagit tid att få klart texten om VPN på wikin. Men nu har jag till slut fått ihop lite material som går att visa för omvärlden. Enligt kursguiden ska jag publicera två artiklar till på wikin som på något sätt ska vara relaterade till ämnet VPN. En wiki med endast en artikel är ju inte så användbar och visar inte heller idén med intern länkning på en wiki så bra men det finns väldigt mycket att skriva om som kan relateras till VPN så mer material kommer…snart. Det saknas även en post om wikis här på bloggen som är påbörjad som ett utkast men ännu inte redo att publiceras. Här är en direktlänk till min wikiartikel om VPN så länge. Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, VPN, Wiki Del 2: Att skapa en egen wikiDet finns olika sätt att skapa en egen wiki. Det kan göras på den egna webservern eller via ett wikihotell som exempelvis Wikia.com. Det sistnämnda alternativet är en bra metod ifall man vill skapa en wiki relativt snabbt och som går att använda direkt utan att utförlig konfigurering krävs. Jag skapade till att börja med en wiki just på detta sätt och använde mig av wikihotellet Wikia.com. Det är svårt att sätta fingret på varför jag inte var helt nöjd med denna metod. Det kan ha varit det mest uppenbara, nämligen att jag blivit så van vid det wiki-verktyg som används på de wikis som jag regelbundet använder. Wikia’s wikiverktyg var något annorlunda vilket gjorde att jag inte riktigt trivdes i dess miljö. Jag valde därför att skapa en ny wiki på den webbserver där min domän även hostas. Det wikiverktyg jag valde att använda för detta var MediaWiki, alltså samma verktyg som Wikipedia med flera använder. Min ambition var att dels beskriva hur jag själv installerade MediaWiki på min egen server samt att sammanfatta hur en wiki kan sättas upp enligt Leuf & Cunningham (2001). Det wikiverktyg som Leuf & Cunningham (2001, s. 38) beskriver är QuickiWiki, vilket kan installeras på en separat dator eller på en webbserver. Det som gör QuickiWiki speciellt är att det innehåller en komponent som simulerar hur en webbserver svarar på en begäran från en webbläsare. Detta gör att den som vill installera en wiki lokalt på sin dator inte behöver installera och konfigurera en egen webbserver. Vad som dock krävs är att användaren installerar en Perl-tolk på sin dator. I system som Unix och Linux finns ofta Perl tillgängligt per standard men på en plattform som Windows behövs det installeras (Leuf & Cunningham, 2001, s. 38-39). Tyvärr förutsätter författarna Leuf & Cunningham att man har tillgång till den CD-skiva som följer med boken vid köp. Då jag lånat boken på stadsbiblioteket i Göteborg och snart upptäckte att den tillhörande CD:n saknades, så har jag inte tillgång till denna. Efter viss research kunde jag snabbt dra slutsatsen att projektet QuickiWiki inte längre är aktivt. Därmed kommer detta inlägg huvudsakligen att utgöras av min egen beskrivning hur wiki-verktyget MediaWiki installeras på en webbserver med stöd för MySQL och PHP. MediaWikiSom beskrivet ovan valde jag att använda MediaWiki, som är ett wiki-verktyg som används av bland andra Wikipedia. Det som tilltalar mig mest med just detta verktyg är det enkla gränssnittet men samtidigt den kraftfulla funktionalitet som ligger bakom. En wiki i MediaWiki kan konfigureras utifrån flertalet olika variabler i scriptspråket PHP och jag har personligen bara behövt ändra ett fåtal av dessa för att komma igång. Som hjälp med konfigurationen har MediaWiki passande nog satt upp en wiki med all information som användarna kan tänkas behöva för att sätta upp sin wiki. Innan man kan börja med installation och konfigurering av sin wiki finns det ett par saker som måste finnas för att wikin ska fungera. En wiki behöver en databashanterare där alla artiklar lagras, för det är ju trots allt det som en wiki är – nämligen en databas. MediaWiki använder MySQL vilket kräver att denna finns installerad på den webbserver som ska användas. De flesta webbhotell erbjuder MySQL och det brukar finnas verktyg för att skapa en MySQL-databas i den kontrollpanel som man har tillgång till via webbhotellet. Finns det ingen MySQL-databas tillgänglig, ska en sådan skapas innan wikin kan installeras. Vad som också måste finnas är stöd för scriptspråket PHP, det vill säga en PHP-server. Detta brukar också finnas hos webbhotellet och brukar gå att komma igång med via webbhotellets kontrollpanel. Om wikin ska användas på en privat webbserver, som i mitt fall på en god väns server, bör man kontrollera med den som äger servern att MySQL och PHP finns tillgängligt. När all nödvändig funktionalitet finns på plats är det dags att ladda hem de nödvändiga filer som ska placeras i en lämplig katalog på webbservern. Filerna finns att hämta som zip-fil och bör packas upp innan man via en FTP-klient ansluter sig till servern och laddar upp filerna. MediaWiki-filerna ska placeras i en katalog som blir tillgänglig via webben. Om webbservern Apache används bör filerna placeras i /prod/www/<domännamn>/wiki. Denna sökväg kan emellertid se annorlunda ut. Om ett webbhotell används brukar man endast behöva skapa en katalog med namnet wiki i sin hemkatalog där filer till den egna webbplatsen vanligen lagras. I mitt fall skapade jag en wiki-katalog och placerade denna i WordPress-katalogen eftersom min domänadress pekar direkt på min blogg i WordPress. Jag når därmed min wiki med adressen www.sandrability.com/wiki/. Observera också att det ofta krävs att det konto man har hos sitt webbhotell är Linux-baserat och inte Windows-baserat, eftersom stöd för PHP oftast redan är installerat i Linux. Tyvärr är det inte alltid så i Windows då detta oftast måste installeras separat men information om detta ska gå att få från webbhotellet. När filerna ligger på plats på servern kan installationsfilen index.php köras. Den finns att hitta i katalogen /config och körs direkt i webbläsaren. Webbservern kan här upptäcka att den inte har alla nödvändiga rättigheter för att köra filen. Om så är fallet visas ett felmeddelande och man måste då ändra rättigheterna, vilket kan göras via FTP-klienten. Jag valde själv att ändra filrättigheterna för index.php till 777 (alla rättigheter) under installationen och sedan ändra tillbaka filrättigheterna till 644 (läs- och vissa skrivrättigheter) när installationen var klar. När de nödvändiga filrättigheterna är satta är det bara att köra index.php och följa instruktionerna under installationen. Om man är osäker på någon inställning kan man antingen välja den inställning som rekommenderas eller söka upp aktuell inställning på MediaWikis wiki och läsa mer. När installationen är genomförd skapas en ny fil i katalogen /config med namnet LocalSettings.php som sedan ska placeras direkt i wiki-katalogen, alltså flyttas en nivå upp i filhierarkin. Nu är wikin färdiginstallerad och kan börja konfigureras! KonfigurationEn bra start är att redigera huvudsidan och där skriva en text för wikin där syftet och eventuella regler för användandet av wikin finns angivna. Precis som med vilken annan webbplats som helst är det ju viktigt att besökaren vet var han eller hon har hamnat. En annan funktion som kan vara bra att anpassa efter sina egna behov är logotypen, som är placerad längst upp i vänstra hörnet. En logotype i MediaWiki ska vara 135-135 pixlar och kan vara i något av de vanligaste formaten för bilder som kan visas på Internet. Själv valde jag formatet .png eftersom det möjliggör en transparent bakgrund i bilden. När man skapat en bild att använda som logotype behöver man även lägga till en kodrad i filen LocalSettings.php. För att göra detta laddas filen ner till en lokal katalog på den dator man använder och öppnas i ett lämpligt textredigeringsprogram (NotePad, TextMate eller Gedit, beroende på operativsystem). Kodraden som ska läggas till är $wgLogo = ”sögväg/filnamn.filextension” där texten innanför citationstecknen ska utgöras av en URL-adress (exempelvis http://www.sandrability.com/wiki/images/wiki-aepple-liten.png) eller av en relativ sökväg (exempelvis /images/wiki-aepple-liten.png). Kodraden kan placeras längst ner i LocalSettings.php eller där andra variabler anropas på liknande sätt. Själv la jag koden på rad 105. Om installation och konfiguration gått som de ska och inget oförväntat skett under vägen, bör wikin nu vara helt klar att använda. För mer information se installationsguiden på MediaWikis wiki. LitteruturLeuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley. MediaWiki (senast uppdaterad 2009-10-08). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki> [2010-02-26]. MediaWiki / Installation / Installation guide (senast uppdaterad 2009-12-27). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Installation_guide> [2010-02-26]. MediaWiki / Installation / Installation guide / Initial configuration (senast uppdaterad 2010-02-12). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Config_script> [2010-02-26]. MediaWiki / LocalSettings.php (senast uppdaterad 2010-02-25). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:LocalSettings.php> [2010-02-26]. Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, MediaWiki, QuickiWiki, Wiki Del 1: Lite bakgrundOrdet wiki kommer från det hawaiiska ordet wikiwiki som betyder skynda, snabb, hastig, eller kvick och används i flera olika sammanhang i det hawaiiska språket (Leuf & Cunningham, 2001, s.14). Det moderna nyttjandet av ordet wiki refererar till någon typ av uppslagsvärk eller samlad plats för information inom ett visst ämne, som exempelvis FRA-pedia, eller som ett omfattande uppslagsverk på allt mellan himmel och jord, som Wikipedia. Ordet wiki ses oftast sammansatt med andra ord som Wiki-pedia, Wiki-media, Wiki-leaks osv. Vissa webbtjänster och företag har numera sin support i form av en wiki i den mening att inte bara anställda inom företaget kan bidra med supporten utan användare runt om i världen som sitter inne med kunskap om hur problem kan lösas har möjligheten att bidra med sin kunskap. Mozilla är ett exempel på ett företag som driver denna typ av support för sin mjukvara Firefox och Thunderbird. En wiki kan ses som ett databassystem uppbyggt av internet länkade webbsidor med artiklar som utgör själva innehållet. Vad en wiki egentligen är, enligt Leuf & Cunningham (2001, s. 14), är ett enkelt och lättförståeligt databasgränssnitt som vilken användare som helst med en relativt modern webbläsare kan hantera. Utan att behöva komma i kontakt med tabeller, databassyntax eller omfattande SQL-frågor kan användaren snabbt och enkelt skapa, redigera, kommentera och diskutera artiklar i databasen. Användare skapar artiklar inom sina specialområden och där det fattas information för att göra en artikel eller ett ämne fullständigt kan andra användare med andra specialområden skapa nya artiklar. På detta sätt byggs en wiki ut så att dess kunskapsbas utgör en allt större grund och dess besökare kan finna information med ett allt bredare spektrum. En viktig del av konceptet med wikis är den öppenhet och frihet som råder. Vem som helst kan redigera innehållet i en artikel vilket enligt Leuf & Cunningham (2001, s.15) främjar ett demokratiskt och delaktigt användande av webben. Innehållet i en wiki är sällan skyddat av upphovsrätten utan av Creative Commons, vilket är en licenstyp som ger användare frihet att använda materialet på sidan enligt vissa villkor. LitteruturLeuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley. Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Wiki |
|
|
Copyright © 2010 Sandrability.com |
||
