Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Kryptering, Nätneutralitet, Tjänstekedjan, VPN, Wiki

Wikipedia.org är enligt Angwin & Fowler (2009) den femte mest populära sajten på Internet och har runt 325 miljoner besökare varje månad. Sajten drivs av Wikimedia Foundation med 34 anställda, huvudsakligen hemmahörande i San Fransisco. 2001 grundades Wikipedia av Jimmy Wales, ordförande för Wikimedia Foundation, som ett resultat av den frustration han kände kring att försöka skapa ett webbaserat uppslagsvärk men ständigt få vänta länge på feedback från experter gällande fakta och innehåll. Wikipedia var för honom ett sidoprojekt att experimentera med mjukvara som lät flera personer redigera en och samma artikel samtidigt (Angwin & Fowler 2009).

Wikipedia blev snabbt enormt populärt. Sue Gardner, exekutiv direktör för Wikimedia Foundation, säger att de tidiga dagarna av Wikipedia var en guldrusch (Angwin & Fowler 2009). Wikipedia lockade till sig massor av folk eftersom vem som helst kunde skriva om i stort sett vad som helst. Hon säger också att uppslagsverket inte är fullständigt men att de lätta ämnena och därmed den del av mänsklig kunskap som är lätt att bidra med är relativt komplett.

De senaste åren har antalet frivilliga redigerare minskat radikalt, märkligt nog samtidigt som antalet besökare ökat. Många av de som ägnat flera år att frivilligt redigera och kontrollera innehåll i artiklar på Wikipedia har upphört att göra just detta och långt ifrån lika många har börjat. Detta har gjort att Wikipedia förlorar fler och fler redigerare varje år. Under de tre första månaderna under 2009 försvann 49 000 redigerare från den engelskspråkiga delen av Wikipedia, jämfört med 4 900 under samma period året innan (Angwin & Fowler 2009).

Det har uppkommit ett antal teorier om varför man tror att antalet redigerare minskar. En av dessa rör just det som Sue Gardner, exekutiv direktör vid Wikimedia Foundation, tar upp, alltså att mycket av arbetet med att fylla Wikipedia med kunskap om välkända ämnen redan är utfört. Behovet av ett stort antal redigerare skulle därmed inte vara lika stort längre eftersom ny kunskap inte strömmar in till sajten i lika stor mängd nu som åren efter att Wikipedia grundades.

En annan teori, som enligt Angwin & Fowler (2009) skulle kunna vara resultatet av att Wikipedia utsatts för en del sabotage, är att klimatet på sajten blivit hårdare. Wikipedia har på grund av sabotage, som politiskt vinklade artiklar om kontroversiella ämnen, grova skämt om specifika personer samt spammare som försökt baka in delvis dolda kommersiella meddelanden bland fakta i artiklar, fått införa regler som gör det svårare för personer som inte kontinuerligt redigerar innehåll att göra ändringar i artiklar. Detta har medfört att ändringar som utförts av mer sporadiskt delaktiga medarbetare helt tagits bort för att de inte ansetts vara tillräckligt relevanta eller pålitliga. Under 2008 tog Wikipedias kontinuerligt deltagande redigerare tillsammans bort en fjärdedel av alla bidrag från sporadiskt deltagande redigerare, jämfört med en tiondel under 2005. Detta enligt data insamlad av Ed Chi vid Palo Alto Research Center.

Kate Walsh säger enligt Angwin & Fowler (2009) att det var enklare runt 2004 då hon började delta som frivillig medarbetare samt medlem av Wikipedias ”board of trustees” (förvaltningsstyrelse). ”Det var mindre komplicerat då och det blir svårare och svårare för nya medarbetare att anpassa sig till det rådande klimatet.”, säger hon.

Trots att många redigerare försvunnit från Wikipedia de senaste två åren tror man på Wikimedia Foundation att verksamheten ska kunna fortsätta med den deltagargrund som finns kvar. Sue Gardnar menar på att det huvudsakliga syftet med Wikipedia-projektet inte är antalet delaktiga utan att det arbete som behöver utföras kan utföras effektivt. Mathias Schindler, styrelsemedlem för tyska Wikipedia menar också på att man bör fokusera mindre på antalet artiklar och istället mer på kvaliteten på artiklarna.

Litteratur

Angwin, Julia & Fowler, Geoffrey A (2009). Volunteers logg off as Wikipedia ages. [Elektronisk]. Wall Street Journal – Eastern Edition, vol. 254, p.A7-A17. Tillgänglig: ABI/INFORM Global [2010-02-02].

Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Wikipedias framtid

Det finns olika sätt att skapa en egen wiki. Det kan göras på den egna webservern eller via ett wikihotell som exempelvis Wikia.com. Det sistnämnda alternativet är en bra metod ifall man vill skapa en wiki relativt snabbt och som går att använda direkt utan att utförlig konfigurering krävs.

Jag skapade till att börja med en wiki just på detta sätt och använde mig av wikihotellet Wikia.com. Det är svårt att sätta fingret på varför jag inte var helt nöjd med denna metod. Det kan ha varit det mest uppenbara, nämligen att jag blivit så van vid det wiki-verktyg som används på de wikis som jag regelbundet använder. Wikia’s wikiverktyg var något annorlunda vilket gjorde att jag inte riktigt trivdes i dess miljö. Jag valde därför att skapa en ny wiki på den webbserver där min domän även hostas. Det wikiverktyg jag valde att använda för detta var MediaWiki, alltså samma verktyg som Wikipedia med flera använder.

Min ambition var att dels beskriva hur jag själv installerade MediaWiki på min egen server samt att sammanfatta hur en wiki kan sättas upp enligt Leuf & Cunningham (2001). Det wikiverktyg som Leuf & Cunningham (2001, s. 38) beskriver är QuickiWiki, vilket kan installeras på en separat dator eller på en webbserver. Det som gör QuickiWiki speciellt är att det innehåller en komponent som simulerar hur en webbserver svarar på en begäran från en webbläsare. Detta gör att den som vill installera en wiki lokalt på sin dator inte behöver installera och konfigurera en egen webbserver. Vad som dock krävs är att användaren installerar en Perl-tolk på sin dator. I system som Unix och Linux finns ofta Perl tillgängligt per standard men på en plattform som Windows behövs det installeras (Leuf & Cunningham, 2001, s. 38-39).

Tyvärr förutsätter författarna Leuf & Cunningham att man har tillgång till den CD-skiva som följer med boken vid köp. Då jag lånat boken på stadsbiblioteket i Göteborg och snart upptäckte att den tillhörande CD:n saknades, så har jag inte tillgång till denna. Efter viss research kunde jag snabbt dra slutsatsen att projektet QuickiWiki inte längre är aktivt. Därmed kommer detta inlägg huvudsakligen att utgöras av min egen beskrivning hur wiki-verktyget MediaWiki installeras på en webbserver med stöd för MySQL och PHP.

MediaWiki

Som beskrivet ovan valde jag att använda MediaWiki, som är ett wiki-verktyg som används av bland andra Wikipedia. Det som tilltalar mig mest med just detta verktyg är det enkla gränssnittet men samtidigt den kraftfulla funktionalitet som ligger bakom. En wiki i MediaWiki kan konfigureras utifrån flertalet olika variabler i scriptspråket PHP och jag har personligen bara behövt ändra ett fåtal av dessa för att komma igång.

Som hjälp med konfigurationen har MediaWiki passande nog satt upp en wiki med all information som användarna kan tänkas behöva för att sätta upp sin wiki. Innan man kan börja med installation och konfigurering av sin wiki finns det ett par saker som måste finnas för att wikin ska fungera. En wiki behöver en databashanterare där alla artiklar lagras, för det är ju trots allt det som en wiki är – nämligen en databas. MediaWiki använder MySQL vilket kräver att denna finns installerad på den webbserver som ska användas. De flesta webbhotell erbjuder MySQL och det brukar finnas verktyg för att skapa en MySQL-databas i den kontrollpanel som man har tillgång till via webbhotellet. Finns det ingen MySQL-databas tillgänglig, ska en sådan skapas innan wikin kan installeras.

Vad som också måste finnas är stöd för scriptspråket PHP, det vill säga en PHP-server. Detta brukar också finnas hos webbhotellet och brukar gå att komma igång med via webbhotellets kontrollpanel.

Om wikin ska användas på en privat webbserver, som i mitt fall på en god väns server, bör man kontrollera med den som äger servern att MySQL och PHP finns tillgängligt.

När all nödvändig funktionalitet finns på plats är det dags att ladda hem de nödvändiga filer som ska placeras i en lämplig katalog på webbservern. Filerna finns att hämta som zip-fil och bör packas upp innan man via en FTP-klient ansluter sig till servern och laddar upp filerna. MediaWiki-filerna ska placeras i en katalog som blir tillgänglig via webben. Om webbservern Apache används bör filerna placeras i /prod/www/<domännamn>/wiki. Denna sökväg kan emellertid se annorlunda ut. Om ett webbhotell används brukar man endast behöva skapa en katalog med namnet wiki i sin hemkatalog där filer till den egna webbplatsen vanligen lagras. I mitt fall skapade jag en wiki-katalog och placerade denna i WordPress-katalogen eftersom min domänadress pekar direkt på min blogg i WordPress. Jag når därmed min wiki med adressen www.sandrability.com/wiki/. Observera också att det ofta krävs att det konto man har hos sitt webbhotell är Linux-baserat och inte Windows-baserat, eftersom stöd för PHP oftast redan är installerat i Linux. Tyvärr är det inte alltid så i Windows då detta oftast måste installeras separat men information om detta ska gå att få från webbhotellet.

När filerna ligger på plats på servern kan installationsfilen index.php köras. Den finns att hitta i katalogen /config och körs direkt i webbläsaren. Webbservern kan här upptäcka att den inte har alla nödvändiga rättigheter för att köra filen. Om så är fallet visas ett felmeddelande och man måste då ändra rättigheterna, vilket kan göras via FTP-klienten. Jag valde själv att ändra filrättigheterna för index.php till 777 (alla rättigheter) under installationen och sedan ändra tillbaka filrättigheterna till 644 (läs- och vissa skrivrättigheter) när installationen var klar.

När de nödvändiga filrättigheterna är satta är det bara att köra index.php och följa instruktionerna under installationen. Om man är osäker på någon inställning kan man antingen välja den inställning som rekommenderas eller söka upp aktuell inställning på MediaWikis wiki och läsa mer. När installationen är genomförd skapas en ny fil i katalogen /config med namnet LocalSettings.php som sedan ska placeras direkt i wiki-katalogen, alltså flyttas en nivå upp i filhierarkin. Nu är wikin färdiginstallerad och kan börja konfigureras!

Konfiguration

En bra start är att redigera huvudsidan och där skriva en text för wikin där syftet och eventuella regler för användandet av wikin finns angivna. Precis som med vilken annan webbplats som helst är det ju viktigt att besökaren vet var han eller hon har hamnat.

En annan funktion som kan vara bra att anpassa efter sina egna behov är logotypen, som är placerad längst upp i vänstra hörnet. En logotype i MediaWiki ska vara 135-135 pixlar och kan vara i något av de vanligaste formaten för bilder som kan visas på Internet. Själv valde jag formatet .png eftersom det möjliggör en transparent bakgrund i bilden.

När man skapat en bild att använda som logotype behöver man även lägga till en kodrad i filen LocalSettings.php. För att göra detta laddas filen ner till en lokal katalog på den dator man använder och öppnas i ett lämpligt textredigeringsprogram (NotePad, TextMate eller Gedit, beroende på operativsystem). Kodraden som ska läggas till är $wgLogo = ”sögväg/filnamn.filextension” där texten innanför citationstecknen ska utgöras av en URL-adress (exempelvis http://www.sandrability.com/wiki/images/wiki-aepple-liten.png) eller av en relativ sökväg (exempelvis /images/wiki-aepple-liten.png). Kodraden kan placeras längst ner i LocalSettings.php eller där andra variabler anropas på liknande sätt. Själv la jag koden på rad 105.

Om installation och konfiguration gått som de ska och inget oförväntat skett under vägen, bör wikin nu vara helt klar att använda. För mer information se installationsguiden på MediaWikis wiki.

Litterutur

Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley.

MediaWiki (senast uppdaterad 2009-10-08). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki> [2010-02-26].

MediaWiki / Installation / Installation guide (senast uppdaterad 2009-12-27). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Installation_guide> [2010-02-26].

MediaWiki / Installation / Installation guide / Initial configuration (senast uppdaterad 2010-02-12). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Config_script> [2010-02-26].

MediaWiki / LocalSettings.php (senast uppdaterad 2010-02-25). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:LocalSettings.php> [2010-02-26].

Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, MediaWiki, QuickiWiki, Wiki

Ordet wiki kommer från det hawaiiska ordet wikiwiki som betyder skynda, snabb, hastig, eller kvick och används i flera olika sammanhang i det hawaiiska språket (Leuf & Cunningham, 2001, s.14).

Det moderna nyttjandet av ordet wiki refererar till någon typ av uppslagsvärk eller samlad plats för information inom ett visst ämne, som exempelvis FRA-pedia, eller som ett omfattande uppslagsverk på allt mellan himmel och jord, som Wikipedia. Ordet wiki ses oftast sammansatt med andra ord som Wiki-pedia, Wiki-media, Wiki-leaks osv. Vissa webbtjänster och företag har numera sin support i form av en wiki i den mening att inte bara anställda inom företaget kan bidra med supporten utan användare runt om i världen som sitter inne med kunskap om hur problem kan lösas har möjligheten att bidra med sin kunskap. Mozilla är ett exempel på ett företag som driver denna typ av support för sin mjukvara Firefox och Thunderbird.

En wiki kan ses som ett databassystem uppbyggt av internet länkade webbsidor med artiklar som utgör själva innehållet. Vad en wiki egentligen är, enligt Leuf & Cunningham (2001, s. 14), är ett enkelt och lättförståeligt databasgränssnitt som vilken användare som helst med en relativt modern webbläsare kan hantera. Utan att behöva komma i kontakt med tabeller, databassyntax eller omfattande SQL-frågor kan användaren snabbt och enkelt skapa, redigera, kommentera och diskutera artiklar i databasen. Användare skapar artiklar inom sina specialområden och där det fattas information för att göra en artikel eller ett ämne fullständigt kan andra användare med andra specialområden skapa nya artiklar. På detta sätt byggs en wiki ut så att dess kunskapsbas utgör en allt större grund och dess besökare kan finna information med ett allt bredare spektrum.

En viktig del av konceptet med wikis är den öppenhet och frihet som råder. Vem som helst kan redigera innehållet i en artikel vilket enligt Leuf & Cunningham (2001, s.15) främjar ett demokratiskt och delaktigt användande av webben. Innehållet i en wiki är sällan skyddat av upphovsrätten utan av Creative Commons, vilket är en licenstyp som ger användare frihet att använda materialet på sidan enligt vissa villkor.

Litterutur

Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley.

Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Wiki