Ännu en helg har passerat och jag är tillbaka på jobbet där jag precis har avverkat första halvan av arbetsdagen. Jag känner mig lite som en zombie och orsaken till det är helgens äventyr. I lördags åkte jag upp till Göteborg för att vara med och fira J som fyllt år i veckan. Hon hade ordnat med en väldigt trevlig förfest med flera av våra gemensamma vänner, flera av dem har jag inte träffat på flera månader.

Vi hängde i J’s mammas lägenhet i Olskroken i ett antal timmar med plockmat och annat tilltugg, presenter och SingStar. Runt elvatiden drog vi ut på stan och till Nefertiti bakom Pedagogen. Jag har inget emot själva stället men tycker att musiken där är lite enformig. De kör hårt på temakvällar och det brukar ofta bli musik med avsaknad av texter, vilket jag tycker är lite trist att dansa till. Hur som helst så blev det i alla fall en del röj på dansgolvet, vilket är något som jag får betala lite för nu i efterhand med irriterade knän. Jag har inte stått på ett dansgolv på flera månader på grund av inflammationen men jag ville ge det ett försök eftersom jag saknat att dansa väldigt mycket.

Efter stängning, och en hel del strul utanför Nef med folk som drog iväg åt olika håll, drog vi till McD för lite nattamat. McD-restaurangen på Kungsgatan är nog stans långsammaste ställe. Det kändes som att vi stod där i säkert en timme och väntade på vår tur. Annat är det på McD-restaurangen i Nordstan ut mot Brunnsparken, där går det undan! Vanligtvis undviker jag helst McD och mat i samma kategori, av kvalitets-, hälso- och moralrelaterade orsaker, men på småtimmarna är det inte mycket annat som är öppet.

Väl klara på McD drog bara jag och J vidare hem till E på efterfest, de andra drog hem. Tanken var att jag och J skulle sova hos E eftersom J bor hos sin mamma och hon ville därför inte bröta hem vid femtiden på morgonen. E hade också varit med till Nef med oss andra men passade på att smita när vi kommit ut eftersom hon inte ville med till McD, utan gav sig ut och raggade cigg istället. Väl hemma hos E insåg vi att festen tydligen var långt ifrån slut. Hon hade fått med sig fem pers från Nef hem till sig så det var bara att sätta sig och vara social i några timmer till. Just då var jag mest glad över att slippa stå eller gå i mina nya skor som klämde åt ganska rejält så det var skönt att få sitta en stund.

Fram till sju hade ingen av gästerna visat några tecken på att bryta upp festandet men då började folk till slut att dra sig mot spårvagnen och eftersom alla gick förutom jag, J, E och en av hennes nyfunna vänner, så tyckte jag och J att det kändes lite dumt att stanna vi också. Vi drog därför in till centralen och åt lite frukost och hängde lite fram till nio då jag tog första tåget hem. Det blev med andra ord ingen sömn alls natten till igår så nu ligger jag säkert nio timmar efter…igen. Gick och la mig vid 8 igår och det var otroligt skönt. Jag somnade ifrån lampan i fönstret och podcasten på radion så vid fem vaknade jag av tystnaden och ljuset från lampan. Ikväll blir det också en tidig kväll.

Andra bloggar om: Göteborg, Nefertiti