Att bygga en portfolio

En sak som jag inte haft tidigare men som jag insett att de flesta arbetsgivare inom webbutveckling, och även andra kreativa branscher, frågar efter är en portfolio av arbete och uppdrag man utfört. Jag har nu börjat bygga en sådan, som visserligen kommer att bli relativt patetisk eftersom jag inte utfört så många uppdrag ännu. Det material jag tänkte använda mig av är först och främst uppgifter som jag utfört under min utbildning. Det är i alla fall bättre än ingenting alls.

Eftersom jag gärna vill hålla min privata blogg och min professionella portfolio något separat så har jag skapat en ny domän på webbhotellet Binero som jag hört mycket bra om från kurskamrater. Jag tänker inte tala om domännamnet riktigt än eftersom jag gärna vill att den nya webbplatsen ska bli klar innan folk börjar besöker den. Laddar i skrivande stund upp den engelska versionen av WordPress 3.0 till Bineros FTP-server.

Andra bloggar om: , , ,

Det här med tillfälligt arbetstillstånd…

…är inte enbart en bra sak, insåg jag idag då jag var klar med intervjun på Caffe Artigiano. Tjejen som intervjuade mig var jättetrevlig och vi snackade en bra stund och allt kändes väldigt bra. Tyvärr gjorde hon det relativt tydligt att just det caféet som höll i intervjuerna troligen inte kommer att anställa folk med tillfälliga arbetstillstånd. En av anledningarna till varför de nyanställer just nu är för att flera av deras nuvarande medarbetare har arbetstillstånd som snart går ut och de vill gärna undvika den situationen. De söker mer permanenta medarbetare som kan vara med och bygga upp verksamheten under en längre period och de behöver veta säkert att man kan stanna ett bra tag. Mitt arbetstillstånd går ju ut i slutet av april nästa år och då kan jag antingen välja att åka hem eller att ansöka om ett permanent tillstånd. Men innan dess vet jag ju inte om jag ens kommer att bli beviljad ett sådant vilket så klart känns ovisst för arbetsgivaren.

Trots detta så sa tjejen som intervjuade mig att caféerna inom kedjan Caffee Artigiano delar resumes och cover letters vilket gör att jag fortfarande har chans för anställning när något av de andra caféerna i stan nyanställer, men det vet man ju inte när det kommer att ske.

Nåja, jag har hela tiden varit beredd på bakslag i jobbsökeriet men det är alltid trist när man får något svart på vitt. På’t igen bara!

Andra bloggar om: , ,

Lite eld i baken

Folk klagar på att jag uppdaterar min blogg för sällan. Jag håller med. Jag har varit dålig på det sedan jag kom hit. Att bara uppdatera en gång i veckan duger ju inte riktigt.

Jag är nu inne på min andra aktiva sökajobb-vecka. Precis som jag skrev i mitt förra inlägg så är det en relativt otacksam sysselsättning. Inte mycket har hänt, jag har sökt fler jobb inom webbutveckling samt på Canadian Tire (kanadenisk järnhandel) och imorgon ska åter igen på intervju på Caffe Artigiano853 West Broadway. De återkom ju inte till mig personligen men igår såg jag en ny ad på Craigs List om att de fortfarande söker personal och har on-the-spot-interviews på imorgon (fredag) förmiddag. Så då jag ska dit igen och ge det ett nytt försök.

Vad har annars hänt i veckan då? I måndags tog både jag och Michelle ledigt från jobbsökandet och begav oss till en strand vid White Pine Beach vid Sasamat Lake som ligger några kilometer bort. Det var visserligen fint där men jag tog inte några bilder på själva sjön utan fotade istället några av de kanadagäss som vågade sig lite väl nära. Vi fick nästan slåss med dem för att få ha våran mat ifred. Kanadensarna själva är mindre förtjusta i kanadagässen än i tvättbjörnar, alltså inte alls eftersom det finns för många av vardera sort och ingen av arterna är tillåtna att jaga.

I tisdags var Michelle ledig från barnen, som var hos sin pappa, så vi gick ut och drack lite öl. Jag har struntat i att ta med mig kameran vid samtliga tillfällen då vi varit till någon pub men nästa gång ska jag bättra mig och se till att ta några bilder.

Imorgon ska vi på fest, hade vi tänkt. Det anordnas en svensk midsommarfest på Scandinavian Centre i Burnaby (grannförorten) som vi tänkte besöka och träffa lite nytt folk och lyssna på ett band som kallar sig för The Beagles, så det kan nog bli intressant.

Nu fryser jag nästan ihjäl så jag ska sätta på mig en tröja och sen fixa något att äta. Är alltid så sen med frukosten ;)

Update 2010.07.08 @ 19:40: Bilden nedan tog jag på en av de närgångna Kanada-gässen vid White Pine Lake.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Det jobbiga med att hitta ett jobb

Klockan är snart ett på natten här i Vancouver. Jag är som vanligt vaken mitt i natten men ska försöka gå och lägga mig och somna strax, tänkte bara att jag skulle skriva några rader först.

Jag fortsätter med mitt jobbsökande, det är typ det enda jag gör just nu och varje dag förvånas jag över hur mycket tid det tar och hur lite jag får gjort. Det är ju inge vidare roligt heller. De flesta annonser som jag läst ger mig bara prestationsångest men det positiva är att det i alla fall verkar finns relativt gott om jobb om man jämför med lilla Sverige. Hittills har jag använt mig av jobbsajterna Craigs List, Monster och Workopolis, varav de två sista nästan bara har jobb på relativt hög nivå. På Craigs List finns väldigt många jobb att hitta på alla möjliga nivåer och med alla möjliga varianter på förkunskapskrav och löneform så jag hoppas och tror att jag ska kunna hitta något där. Knepet är ju att verkligen bli en av dem som arbetsgivaren tycker verkar intressant, att sticka ut från mängden. Det finns få saker som är så otacksamma som att söka jobb eftersom man inte får någon som helst uppmuntran förrän en arbetsgivare faktiskt hör av sig.

Hittills har ju ingen gjort det men än så länge är det så klart för tidigt att ge upp. Om jag håller i pengarna ordentligt så borde jag kunna vara här till slutet av september eller till och med oktober innan pengarna, som jag avsatt för det här lilla projektet, tar slut.

Tidigare insåg jag att borde anställa någon som söker jobb åt mig… Hade inte det varit skönt att slippa söka jobb åt sig själv? Synd att arbetskraft kostar cash… :/

Nåja, nu är det i alla fall dags att krama kudde. :)

Andra bloggar om: , , ,

Slarvmaja, sovmaja, pluggmaja, sökajobbmaja osv…

Nu har jag varit så där oduktig och inte bloggat på någon vecka igen. Shame on me! Hur som helst så har det egentligen inte hänt så mycket. Skolan är slut för terminen nu och jag tror att jag lyckats fixa allting, bortsett från examinationsuppgiften i kursen Grafisk Design för Internet men den var rätt omfattande så jag tar den i augusti istället. Bortsett från den så är allt klart, även om jag fortfarande väntar på betyg på flertalet moment.

Annars har jag äntligen börjat söka jobb mer aktivt. Jag har inte skrivit så värst många ansökningar ännu men har lämnat CV och ansökan hos Staples (kanadensisk/amerikansk pappershandel som säljer allt från datorer och skrivbordsstolar till gem) som förhoppningsvis behöver sommarpersonal. På tisdag ska jag på drop-in-intervju på Caffé Artigiano som behöver nyanställa folk till sitt nyöppnade café på 853 West Broadway downtown. I övrigt har jag hittat hur många jobb som helst inom webbutveckling och jag ämnar söka flera av dem men vet inte om jag är kvalificerad nog att få något av dem. Några är inte så väldigt högkvalificerade men som vanligt får jag extrem prestationsångest när jag läser kvalifikationskraven och så kommer det nog alltid att vara. Apple har så klart inte hört av sig ännu vilket så klart är väldigt trist för jag skulle jättegärna jobba hos dem. Men vem vet, de kanske får för sig att ringa när jag har något annat på gång…med min vanliga tur?

Nu är klockan snart ett här så jag ska försöka lägga mig lite tidigare än igår. Sover fortfarande till runt 1 på eftermiddagen även om jag somnar runt 2, det kan bara inte vara normalt! Det måste vara något fel på mig! ;) God natt!

Andra bloggar om: , , , , ,

Sverige-besök i juli

I juli kommer en av mina närmaste vänner T och hälsar på mig här i Vancouver. Det ska bli riktigt roligt. Det har än så länge gått lite trögt med att träffa nytt folk här men det beror mycket på att jag hittills inte skaffat något jobb, för då kommer man ju ut lite mer. Jag och Michelle har ju dock lite planer om ställen vi ska till men för henne är ju barnen första prioritet och så länge de är i skolan varje dag har hon oftast en tid att passa då de måste lämnas och hämtas. Jag har ju också skoluppgifter att ägna mig åt och tiden innan terminen är slut och då allt ska vara klart börjar rinna ut sakta men säkert. Jag känner att jag inte riktigt kan ägna mig åt aktivt jobbsökande så länge skolan hänger över mig. Nu har jag i alla fall utfört flertalet labbar i IT-säkerhetskursen och det är bara de tunga rapporterna kvar.

En annan sak som jag känner har varit lite påtaglig är möjligheten att fritt bege sig någonstans där det inte går bussar eller Skytrains. Kanada är ett land med stora avstånd och vill man utanför stan för att exempelvis uppleva naturen, så är en bil ett måste. Som de flesta vet får jag inte köra bil och jag kan ju inte ta för givet att Michelle ska köra mig överallt, bensin är dyrt (även om jag sagt att jag gärna betalar), men så har ju hon också ett liv och saker hon måste göra så det är lite av en komplicerad situation för mg emellanåt. Oavsett så trivs jag väldigt bra där jag är men det ska bli väldigt kul när T kommer hit för då kan vi hyra en bil och upptäcka saker och ting själva utan att behöva vara beroende av andra. Vi har bland annat pratat om att paddla kanot, vilket låter fantastiskt kul.

Andra bloggar om: , ,

Apple Store

Som jag berättade i mitt förra inlägg som i sin tur föranleddes av detta inlägg, behövde jag göra ett besök till Apple Store för att få ett utlåtande om touchpaden på min MacBook, som slutat fungera, så där var jag ju igår. Jag ville ju även höra efter ifall de behövde personal och hur man i så fall bär sig åt för att söka jobb där.

Jag hade tänkt mig en ganska liten butik med ett fåtal anställda, lite grann som MacForum i Göteborg även om butiken på Östra Hamngatan visserligen är rätt stor. Speciellt många som jobbar där är det då inte. Jag hade med andra ord inte så höga förhoppningar till att de skulle behöva ny och relativt orutinerad personal. När jag kom till Apple Store i Pacific Centre var mitt första intryck att antalet anställda i butiken var nästan lika många som antalet kunder och det var ganska många kunder där just då. Jag knallade in och fick direkt hjälp av en snäll kille som frågade vad jag hade för problem och bokade sedan in en tid åt mig med en tekniker som skulle kolla närmare på min MacBook. Jag fick en tid redan 20 minuter senare och killen frågade sedan om jag föredrog att vänta på plats i butiken eller om jag ville gå och ta en kopp kaffe medan jag väntade för i så fall visste han ett jättebra ställe, sa han.

Tyvärr hittade jag inte det superba kaffestället som Apple-killen tipsade om, eftersom jag glömde namnet på det typ 10 sekunder efter att jag lämnat Apple-butiken så jag tog första bästa och det var rätt ok. Jag insåg sedan att stället som han tipsade om nog var Caffe Artigiano.

När det var min tur att träffa en tekniker vid Genious-desken kom en kille fram och frågade om jag var jag och började med att presentera sig. Han var jättetrevlig och pekade ut var jag kunde sitta medan jag förklarade mitt problem. Jag fick sedan skriva på ett service-godkännande, en massa blaj om att Apple avsäger sig ansvar för förlorad data och liknande, under reparationen. Allt det vanliga med andra ord. Killen tog sedan min MacBook och gick in ett rum bakom butiken där han, enligt egen beskrivning, öppnade upp maskinen för att kolla ifall det skulle räcka med att skruva åt den lilla skruven som sitter under touchpaden och som reglerar motståndet. Efter en stund kom han tillbaka och sa att det tyvärr inte fungerat och det nog berodde på kaffet trots allt. Jag fick också ett kostnadsförslag på vad det skulle kosta att byta ut den och till min stora förvåning verkar det inte alls bli så dyrt som jag först trodde. Den dyraste delen av reparationen var att betala Apple att utföra den, eftersom det på grund av kaffet inte täcktes av garantin. $211 ska det tydligen kosta att byta ut touchpaden, vilket är ca 1 500 kr och vilket innebär att jag inte är hjälpt av min försäkring eftersom självrisken är på 1 500 kr. Precis som när jag råkade välta ut ett glas med julmust över min gamla IBM Thinkpad för en massa år sedan. Då var självrisken på 1000 kr och det kostade 900 kr att få tangentbordet utbytt. Typiskt!

Innan jag gick passade jag även på att fråga om den Apple Store som jag besökte nyanställde för tillfället och killen sa att de i princip alltid gör det och att jag skulle ansöka via Apple.com. Jag ägnade flera timmar igår med att skriva nytt CV och söka två platser på två olika Apple Stores i stan. Det hade varit så himla fräckt att få jobba för Apple och speciellt här där folk är så trevliga och hjälpsamma hela tiden. Jag blev så himla glad av allt trevligt bemötande på samtliga ställen jag var till i fredags. Folk har en väldig trevlig inställning till immigranter och frågar hela tiden varifrån man kommer och sånt. Mycket trevligt! Det får mig även att fundera en del kring hur vi beter oss mot folk i allmänhet och invandrare i synnerhet hemma i Sverige. Service är ju så vitt jag vet inte precis vad som kännetecknar Sverige, vilket är synd. Vi har nog en del att lära av Kanada och troligen en del andra länder vad gäller service.

Andra bloggar om: , ,

Det drar ihop sig

Bortsett från en hel del bloggande som varit relaterat till skolan har jag legat väldigt lågt med mitt bloggande den här våren. Det har inte precis varit medvetet, det har liksom bara blivit så. Men nu känns det som att det börjar bli dags att ändra på det för nu börjar det hända grejer.

Vad jag inte skrivit om tidigare är att jag i slutet på februari beställde flygbiljetter till Vancouver. I och med det fick jag även ett definitivt datum för resan. Det hade jag ju inte haft innan men den 16:e april, vilket är om knappt tre veckor, bär det av. Det känns helt overkligt. Jag tror inte att jag riktigt begripit det själv ännu. Jag gör så klart en del förberedelser, men jag har inte drabbats av någon allvarlig resfeber ännu. Kanske är det för att jag innerst inne är lite nervös…eller väldigt nervös, faktiskt. Jag åker ju på vinst och förlust. Hittar jag jobb eller någon slags sysselsättning att försörja mig på så kommer jag ju hem till Sverige igen i september som tidigast. Men om jag inte lyckas hitta något jobb kommer jag hem igen bra mycket tidigare än så. Jag hoppas så klart att allt ska gå bra och att det ska bli mitt livs äventyr och jag borde sluta oroa mig och ta det lite ”chill”. Men gosh…

En dålig sak som skett är att det första jag måste göra när jag kommer till Vancouver är att åka till Apple Store vid Pacific Center. Min Mac är lite ledsen, inte väldigt ledsen, men ledsen så att det räcker för att klickfunktionen i touchpaden nästan helt slutat att fungera. Alla som har en MacBook Pro från åtminstone förra året eller möjligen sena 2008 vet att touchpaden inte har några knappar, den är snarare en stor knapp i sig själv. Jag har löst detta genom att aktivera ”tap to click”-funktionen, d v s att klicka genom att trycka lätt på touchpaden. Liknar den funktion som även finns i Windows. Jag är inte helt förtjust i att behöva använda touchpaden på det sättet och att dra och släppa fungerar inte alls i nuläget och DET är irriterande.

Denna lilla defekt skulle lätt ha lätt ha gått på garantin om det inte hade varit för att A för några dagar sedan skrämde halvt ihjäl mig då jag, med en kopp kaffe i näven, var helt insjunken i en tv-serie och hade MacBooken ståendes på skrivbordet som vanligt. A petade mig i sidan och jag hoppade säkert en meter upp i luften OCH välte så klart ut en liten skvätt av kaffet över flera tangenter på min kära MacBook. Ingen större skada skedd just då, tangenterna och bakgrundsbelysningen fungerar fortfarande utan några som helst problem. Men om jag lämnar in MacBooken för service och reparation på en Apple Store och dem får se att det finns kaffe under tangenterna, vad ska dem inte tro att jag dragit för snyfthistoria då? De båda händelserna är helt skilda från varandra eftersom kaffeincidenten skedde EFTER att touchpaden började strula men det behöver ju inte spela någon roll vad jag säger. Om Apple kan avgöra att kaffet i teorin skulle ha kunnat påverka touchpadens funkationalitet så lär jag ju kunna glömma allt vad garanti heter.

Men jag tänker så här: touchpaden måste lagas och tangenterna som utsatts för kaffestänk skulle behöva rengöras undertill och jag kan ju ha riktig jävla tur att kaffet inte ens kommit i närheten av touchpaden under tangenterna så att Apple bestämmer sig för att det ena inte har med det andra att göra. Och om reparationen av touchpaden inte täckas av garantin så får jag väl betala reparationen och gilla läget. Datorn håller ju längre ifall jag väljer att laga den än om jag inte gör det och man kan ju alltid begära ett kostnadsförslag.

Deprimerande är det i vilket fall som helst, men vad göra? Shit happens. Min MacBook är lätt den bästa dator jag någonsin haft så det får det väl vara värt. Jävligt jobbigt att vara utan den under tiden den är inne för service bara. Hur ska jag överleva?

Andra bloggar om: , , ,

Kanelbullens dag…

…tog visserligen slut för typ fyrtio minuter sedan men det luktar fortfarande gott av nygräddade kanelbullar i hela lägenheten. Har ägnat några timmar åt att baka ett rejält lass med bullar idag. Det tar en liten sund men goda blev dem.

Visst är de fina?

Visst är de fina?

Imorgon ska jag jobba igen men jag slipper i alla fall gå upp klockan halv fem. Ska inte vara på Ridderheims förrän vid 10 men så slutar jag klockan 20 istället. Jag kommer ju inte att jobba fler timmar än vanligt men det känns så eftersom jag slutar så sent. Nåja, jag börjar komma in i sysslorna på Ridderheims nu. Även om det inte alltid går så fort att plocka ihop ordrar så går det ändå framåt och det är ju huvudsaken. Nu är det bara några dagar kvar till avresan till Cypern också. Weee! :)

Andra bloggar om: , , , ,

Idiottrött

Nu har jag gnotat på lagergolvet i två dagar och jobbet på Ridderheims är nu över för den här gången. Men jag har redan mer jobb på gång. Har ett jobbpass inbokat den 21:e oktober, dagen efter att jag kommit hem från Cypern. Undra hur pigg jag kommer att vara då… Men det ska jag inte tänka på nu för nu ska äntligen krypa ner i sängen och imorgon ska jag ta mig en rejäl sovmorgon.

Andra bloggar om: ,