|
|
Av Sandra, publicerat den 13 mars, 2010 kl. 22:38
Del 3: Wikipedia och framtiden
Wikipedia.org är enligt Angwin & Fowler (2009) den femte mest populära sajten på Internet och har runt 325 miljoner besökare varje månad. Sajten drivs av Wikimedia Foundation med 34 anställda, huvudsakligen hemmahörande i San Fransisco. 2001 grundades Wikipedia av Jimmy Wales, ordförande för Wikimedia Foundation, som ett resultat av den frustration han kände kring att försöka skapa ett webbaserat uppslagsvärk men ständigt få vänta länge på feedback från experter gällande fakta och innehåll. Wikipedia var för honom ett sidoprojekt att experimentera med mjukvara som lät flera personer redigera en och samma artikel samtidigt (Angwin & Fowler 2009).
Wikipedia blev snabbt enormt populärt. Sue Gardner, exekutiv direktör för Wikimedia Foundation, säger att de tidiga dagarna av Wikipedia var en guldrusch (Angwin & Fowler 2009). Wikipedia lockade till sig massor av folk eftersom vem som helst kunde skriva om i stort sett vad som helst. Hon säger också att uppslagsverket inte är fullständigt men att de lätta ämnena och därmed den del av mänsklig kunskap som är lätt att bidra med är relativt komplett.
De senaste åren har antalet frivilliga redigerare minskat radikalt, märkligt nog samtidigt som antalet besökare ökat. Många av de som ägnat flera år att frivilligt redigera och kontrollera innehåll i artiklar på Wikipedia har upphört att göra just detta och långt ifrån lika många har börjat. Detta har gjort att Wikipedia förlorar fler och fler redigerare varje år. Under de tre första månaderna under 2009 försvann 49 000 redigerare från den engelskspråkiga delen av Wikipedia, jämfört med 4 900 under samma period året innan (Angwin & Fowler 2009).
Det har uppkommit ett antal teorier om varför man tror att antalet redigerare minskar. En av dessa rör just det som Sue Gardner, exekutiv direktör vid Wikimedia Foundation, tar upp, alltså att mycket av arbetet med att fylla Wikipedia med kunskap om välkända ämnen redan är utfört. Behovet av ett stort antal redigerare skulle därmed inte vara lika stort längre eftersom ny kunskap inte strömmar in till sajten i lika stor mängd nu som åren efter att Wikipedia grundades.
En annan teori, som enligt Angwin & Fowler (2009) skulle kunna vara resultatet av att Wikipedia utsatts för en del sabotage, är att klimatet på sajten blivit hårdare. Wikipedia har på grund av sabotage, som politiskt vinklade artiklar om kontroversiella ämnen, grova skämt om specifika personer samt spammare som försökt baka in delvis dolda kommersiella meddelanden bland fakta i artiklar, fått införa regler som gör det svårare för personer som inte kontinuerligt redigerar innehåll att göra ändringar i artiklar. Detta har medfört att ändringar som utförts av mer sporadiskt delaktiga medarbetare helt tagits bort för att de inte ansetts vara tillräckligt relevanta eller pålitliga. Under 2008 tog Wikipedias kontinuerligt deltagande redigerare tillsammans bort en fjärdedel av alla bidrag från sporadiskt deltagande redigerare, jämfört med en tiondel under 2005. Detta enligt data insamlad av Ed Chi vid Palo Alto Research Center.
Kate Walsh säger enligt Angwin & Fowler (2009) att det var enklare runt 2004 då hon började delta som frivillig medarbetare samt medlem av Wikipedias ”board of trustees” (förvaltningsstyrelse). ”Det var mindre komplicerat då och det blir svårare och svårare för nya medarbetare att anpassa sig till det rådande klimatet.”, säger hon.
Trots att många redigerare försvunnit från Wikipedia de senaste två åren tror man på Wikimedia Foundation att verksamheten ska kunna fortsätta med den deltagargrund som finns kvar. Sue Gardnar menar på att det huvudsakliga syftet med Wikipedia-projektet inte är antalet delaktiga utan att det arbete som behöver utföras kan utföras effektivt. Mathias Schindler, styrelsemedlem för tyska Wikipedia menar också på att man bör fokusera mindre på antalet artiklar och istället mer på kvaliteten på artiklarna.
Litteratur
Angwin, Julia & Fowler, Geoffrey A (2009). Volunteers logg off as Wikipedia ages. [Elektronisk]. Wall Street Journal – Eastern Edition, vol. 254, p.A7-A17. Tillgänglig: ABI/INFORM Global [2010-02-02].
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Wikipedias framtid
Av Sandra, publicerat den 8 mars, 2010 kl. 19:16
Nu har jag varit duktig lat student och skrivit ihop lite text om kryptering, som VPN bygger på, på min wiki.
Här är länken till artikeln.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tjänstekedjan, Kryptering, VPN
Av Sandra, publicerat den 8 mars, 2010 kl. 15:13
Nedan finns länkar till de inlägg som jag kommenterat, eller i alla fall försökt kommentera. På flera av inläggen syns inte mina kommentarer efter upprepade försök och den enda förklaringen jag har är att den som äger bloggen måste godkänna kommentarer innan de visas så jag hoppas att det sker snart så att mina kommentarer dyker upp för man blir lite trött på att skriva samma sak flera gånger.
Kommentarer om Wiki
Lenas blogg om Wiki inlägg 1
Lenas blogg om Wiki inlägg 2 (min kommentar blev från ”Anonym” trots att jag fyllde i mina namn-uppgifter)
Kattis blogg om Wiki inlägg 1
Kattis blogg om Wiki inlägg 2
Kommentar om CMS
Helena B’s wiki om CMS
Helena B’s wiki om CMS – post i diskussionsforumet i wikin
Kommentarer om blogg
Anna J’s dokument om WordPress i Google Docs
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Kommentarer, Tjänstekedjan
Av Sandra, publicerat den 7 mars, 2010 kl. 21:13
Nu hamnar egentligen saker och ting i tankeboken i viss o-ordning. Nätverksperspektivet var egentligen den första av kursens tre huvudsakliga delar och tjänsteperspektivet den andra delen. Duggan i nätverks-delen var i början på februari. Jag deltog inte på den då eftersom jag var på väg hem från Skåne den dagen och i det snökaos som rådde då. Jag gjorde istället omduggan när tillfället för denna var i torsdags.
Duggan var den avslutande delen av nätverksperspektivet och hölls gruppvis där varje grupp delade på ett dokument i Google Docs. Vi skulle där tillsammans arbeta fram bra och korrekta svar på duggans 7 frågor om datornätverk, hårdvara och teknik.
Att samarbeta kring något som närmast kan jämföras med en tenta var helt nytt för mig. Jag är inte helt obekant med mycket inom datornätverk och spontant kändes det som att man ville skriva färdigt svaren så fort som möjligt. Det som var lite förvirrande var att det plötsligt dök upp text ovanför eller nedanför det man själv skrivit och att den texten ofta var snarlik med den man själv skrivit. Samtliga i gruppen skulle skriva någonting som svar på varje fråga men svaren skulle samtidigt vara sammanfogade och konkreta, d v s inga svar som återkom flera gånger i texten. Det vi skrev skulle också refereras till litteratur som vi använde. Det kan vara svårt med kunskaper som man haft under en lång tid, exempelvis hur brandväggar och routrar fungerar. Det är visserligen kunskap som jag läst mig till för längesedan men förståelsen av den kunskapen är ju nu mera min egen.
Vi fick slutligen till bra svar och snygga inflikade referenser i texten, men det var knappt. En minut i fyra (duggan höll på mellan ett och fyra) satt jag och formaterade text som en galning. Vi skrev ju i lite olika textstorlek och jag hade dessutom färgkodat min text för att lättare kunna urskilja den från de andras. Men vi blev färdiga och godkända. :)
Det område som jag inte haft särskilt mycket kunskap om tidigare var bland annat TCP/IP och skillnaderna mellan TCP och UDP. Detta fick jag betydligt mer förståelse för under kursen, samt bra repetition på Internets historia och de olika generationsskiftena inom mobil kommunikation.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Dugga, Nätverksperspektivet, Tankebok
Av Sandra, publicerat den 7 mars, 2010 kl. 20:34
Tjänsteperspektivet i kursen Digitala distributinsformer har snart nått sitt slut den sista delen tar snart vid – att skriva en essä.
Under tjänsteperspektivet har jag lärt mig en del kring nya tjänster som jag inte kände till innan kursen. Tjänster för delade bokmärken är en av dem. Det är visserligen inte en tjänst som jag själv haft med i min tjänstekedja, utan som jag lärt mig om via kursmaterialet. Jag har inte heller kommit igång med att testa tjänsten själv men tror mig kunna ha nytta av den för att lättare synkronisera bokmärken mellan mina båda datorer.
Utöver detta har jag ju även lärt mig, via min egen tjänstekedja, hur man skapar sin egen wiki och hur den är uppbyggt med hjälp av MySQL och PHP. Jag har också ökat mina kunskaper om VPN. Även om jag känt till och använt tjänsten tidigare har jag inte tänkt särskilt mycket på hur den fungerar eller hur den är uppbyggd.
Eftersom jag har varit dålig på att följa kursens deadlines så är jag ännu inte helt färdig med allt som ska skrivas i bloggen och wikin om VPN, eller använt VPN för att blogga. Det jag har kvar att skriva är sammanlagt en post i bloggen om wikis, två artiklar i wikin om VPN eller ämnen som kan relateras till VPN, samt tre poster i bloggen via VPN, eller hur jag nu ska bära mig åt för att blogga via VPN. Vissa frågetecken kvarstår fortfarande gällande det. Utöver detta, som minst sagt är en hel del, måste jag också skriva en kommentar på minst en post på vardera tjänst A och tjänst B (i mitt fall wiki resp. VPN) skrivna av mina kurskamrater. Dessa kommentarer och att färdigställa två tankeboksposter till i bloggen är mitt mål denna kväll.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tankebok, Tjänsteperspektivet
Av Sandra, publicerat den 7 mars, 2010 kl. 20:15
Det gick inte upp för mig förrän en bra bit in i kursen Digitala Distributionsformer att en tankebok ingick som ett kursmoment. Nu så här i efterhand inser jag ju att det främst berodde på ouppmärksamhet då jag läste kursguiden, men även viss förvirring kring det som också ingick som ett kursmoment, nämligen veckans tanke. Veckans tanke snappade jag upp relativt snabbt och de ”tankar” man fokuserat på har varit intressanta och roliga att diskutera kring. Dock tycker jag att man på något av momenten borde kommit fram till ett bättre namn för att minska eventuell förvirring och hålla i sär de båda momenten.
Men kanske är det bara jag som tyckt att dessa båda kursmoment kunnat blandats ihop?
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Tankebok, Veckans tanke
Av Sandra, publicerat den 7 mars, 2010 kl. 20:06
Som med mycket annat i kursen Digitala distributionsformer, har det tagit tid för mig att komma till skott. Periodvis är min självdisciplin usel och jag ägnar för mycket tid åt saker som för tillfället är helt irrelevanta. Momentet tankebok i kursen har blivit speciellt lidande, fram tills nu. Syftet med tankeboken är, enligt kursguiden, att man som student ska reflektera kring sitt eget lärande löpande under kursens gång.
Den första delen av tankeboken tänkte jag tillägna det lärkontrakt som jag utformade i början av kursen eftersom det var en av kursens första moment. Även om jag inte skrev någon tankebok då så minns jag ju fortfarande hur jag resonerade kring lärkontraktet och de svårigheter jag hade med att formulera en tjänstekedja som fungerade.
Jag har i några års tid varit mycket intresserad av Internet som ett politiskt verktyg, ett sätt för människor att nå frihet till information och ett sätt att skapa debatt. Jag ville få in detta i min tjänstekedja på något sätt men var osäker på hur. Konceptet nätneutralitet går att tillämpa på en del olika sätt, men hur utifrån en specifik tjänst? Wikis är för mig inte bara ett fritt och öppet uppslagsverk. Det är också ett ställningstagande som säger att vi inte står i beroendeställning till etablerade och kommersiella uppslagsverk som Nordstedts, Bonnier eller Nationalencyklypedin. Vi kan med enkla medel skapa vår egen kunskapsdatabas.
Så långt var tjänstekedjan tydlig. Enligt kursguiden skulle den, oavsett vilka andra tjänster jag valde, börja med blogg vilket dittills innebar att jag skulle blogga om wikis. Men vad skulle jag fylla min wiki med?
Friheten att använda tjänster som exempelvis Wikipedia eller Facebook är väldigt beroende av var någonstans i världen man försöker nå dem. Bor man exempelvis i Kina är det inte möjligt såvida man inte väljer att kringgå den gigantiska kinesiska brandväggen som systematiskt reglerar vad kineserna kan göra på Internet. Och ett sätt att kringgå nätcensur är ju VPN. VPN kan också användas för att dölja sin identitet, eller rättare sagt den identitet som man som Internet-användare riskerar att lämna efter sig i form av IP-nummer som kan spåras tillbaka till en specifik användare hos en specifik Internet-leverantör, information som i fel händer kan innebära en katastrof för exempelvis journalister i diktaturer.
Nu började det bli lite knepigt. Att skriva om VPN på en wiki var i sig inga problem men hur bloggar man med en tjänst som är tänkt att inte ens synas? Med VPN använder jag Internet precis som vanligt och så länge ingen får för sig att spåra upp mig är det ingen som ens ser att jag bloggar, Facebook:ar, Twittrar, mailar osv, med VPN?
Tjänstekedjan ser ut så här:
Blogg -> Wiki -> VPN -> Blogg
vilket innebär att jag ska blogga om wikis, skriva om VPN på wikin och använda VPN för att blogga. Jag har fortfarande inte riktigt löst det sista steget men börjar inse att det tråkigt nog kommer att bli att blogga om hur mitt IP-nummer ändras från det IP-nummer som jag erhåller via min ISP till ett IP-nummer som jag erhåller via en VPN-tjänst.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Lärkontraktet, Tankebok, Tjänstekedjan
Av Sandra, publicerat den 7 mars, 2010 kl. 19:05
Eftersom jag har varit en relativt stygg och dålig student de senaste veckorna och inte fått så mycket gjort med tjänsteperspektivet i kursen Digitala distributionsformer (jag har faktiskt varit sjuk också) så har det tagit tid att få klart texten om VPN på wikin. Men nu har jag till slut fått ihop lite material som går att visa för omvärlden.
Enligt kursguiden ska jag publicera två artiklar till på wikin som på något sätt ska vara relaterade till ämnet VPN. En wiki med endast en artikel är ju inte så användbar och visar inte heller idén med intern länkning på en wiki så bra men det finns väldigt mycket att skriva om som kan relateras till VPN så mer material kommer…snart. Det saknas även en post om wikis här på bloggen som är påbörjad som ett utkast men ännu inte redo att publiceras.
Här är en direktlänk till min wikiartikel om VPN så länge.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, VPN, Wiki
Av Sandra, publicerat den 1 mars, 2010 kl. 21:10
Veckans tanke denna vecka.
Jag skulle vilja påstå att ju bättre form ett innehåll har, ju mer trovärdigt blir det. Sen är det också fråga om hur själva innehållet förs fram rent textmässigt. Ett tveksamt innehåll kan placeras på en snyggt och proffsigt designad webbplats och därmed upplevas som mer trovärdigt, mycket tack vare miljön den är placerad i. Detta avgörs också av vem som läser innehållet och vilka tidigare preferenser och relationer till ämnet som denna person har.
I egenskap av agnostiker har jag inte mycket intresse av att exempelvis läsa på webbplatsen för sekten Livets Ord. Jag är väldigt kritisk till det mesta som har med religion att göra och skulle troligen ställa mig högst tveksam till innehållet, oavsett vilka källor som användes. Om innehållet dock hade en sådan form att det gav mig ett positivt intryck och texten utformad på ett sätt som även fick mig som icketroende att bli intresserad, skulle Livets Ord sannerligen ha lyckats med något. Att jag sedan skulle tro på det som påstås är nog högst osannolikt men chansen att väcka ett visst intresse skulle ändå finnas.
Vad gäller källor och hur de används är nog inte skillnaden så stor mellan hur källor används på webben och hur de används i en uppsats eller rapport. Iaf inte när det gäller vilken typ av påståenden som kräver källor. Det finns mycket som behöver motiveras med källor men det finns även saker som oftast inte kräver någon källa. Exempelvis, jorden är rund, solen är varm, himlen är blå. Källhänvisningarna som sådana kan se olika ut på webben jämfört med i ett skriftligt dokument. På webben är det lätt att länka ett ord eller en mening direkt till den källa som styrker ett visst påstående medan man i en bok, rapport eller uppsats använder kjällhänvisningar med namn och årtal till källan som sedan skrivs ut mer utförligt i en referensförteckning.
När jag skriver rapporter eller uppsatser försöker jag finna flera källor inom det ämne jag ska skriva om, gärna litteratur som går hand i hand med min egen uppfattning kring ämnet, om det är möjligt. Jag föredrar elektroniska dokument men använder även gärna litteratur som skrivits av framstående personer inom ämnet. Handlar det exempelvis om människa-datorinteraktion och interaktionsdesign finns namn som Preace och Nielsen, handlar det om programmering finns Scansholm osv. När jag bloggar använder jag sällan litteratur, snarare webbplatser, artiklar och rapporter som påpekar eller stärker det budskap jag vill få fram. Jag försöker även vara objektiv i den mening att jag gärna bemöter källor som påstår något annat än det jag själv anser. I ett sådant läge är det extra viktigt att ha källor som styrker ens egen uppfattning.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Källor, Veckans tanke VII
Av Sandra, publicerat den 1 mars, 2010 kl. 21:05
Veckans tanke från förra veckan.
Jag tycker att Internet kan ses som både informationsevolution och informationsrevolution. Evolution eftersom information har bytt skepnad och blivit digital, sammanlänkad, delad och på många sätt fri. Den har samtidigt samlats på webbplatser med specifika syften, exempelvis webbaserade uppslagsvärk eller webbplatser hos myndigheter, organisationer och företag. Användarna lär sig snabbt var någonstans på Internet som olika typer av information går att hitta och återvänder dit när det är nödvändigt. Vet man inte den exakta platsen kan en sökmotor lätt hitta den åt en.
Revolution eftersom så många har tillgång till all den kunskap som finns tillgänglig på Internet. Tack vare webbplatser för myndigheter, organisationer, företag, som publicerar information som lagar, regler, varor och tjänster, kan tid och energi läggas på andra åtgärder än att informera kunder och medborgare om saker som de själva kan söka upp.
Det fanns en tid då man som debattör måste få sin debattartikel publicerad i någon stor tidning eller medverka i radio eller tv för bli hörd. Nu räcker det med att sätta upp en blogg och se till att tillräckligt många ser det man skriver för att ens synpunkter ska uppmärksammas.
Fortfarande finns det väldigt många som själva ännu inte har daglig tillgång till Internet men som på vissa sätt hjälps av den. Då syftar jag främst på de fattigare länderna i världen som ofta är föremål för olika insamlingar av pengar för välgörande ändamål och ofta via Internet. Webaid är ett exempel på detta.
Jag tror dock att forskning och källkritik alltid kommer att finnas. Forskningen eftersom det fortfarande råder vissa regler och bestämmelser för hur forskning bör utföras med teorier kring olika statistiska metoder för urval, bakgrund, omgivningens påverkan m m, samt metoder kring forskning som sådan. Exempelvis, hur bör man egentligen forska på huruvida passiv rökning är skadligt eller inte?
Källkritik är viktig eftersom Internet, precis som den verklighet som Internet existerar i, är fylld av personer och information som måste kunna ifrågasättas. Få saker är antingen svarta eller vita och detta avspeglas på Internet lika mycket som i den verkliga världen. Ett problem är kanske att folk har en tendens att lättare tro på något som står svart på vitt på en webbsida, hur tveksam den än kan verka, snarare än ett muntligt påstående från exempelvis en professor. Kanske är det dags att införa källkritik på ett relativt tidigt stadium i skolundervisningen?
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Internet, Informationsevolution, Informationsrevolution, Veckans tanke VI
|
|
