Tag Archives: Studier

Tankebok 1: Lärkontraktet och tjänstekedjan

Posted on by
1

Som med mycket annat i kursen Digitala distributionsformer, har det tagit tid för mig att komma till skott. Periodvis är min självdisciplin usel och jag ägnar för mycket tid åt saker som för tillfället är helt irrelevanta. Momentet tankebok i kursen har blivit speciellt lidande, fram tills nu. Syftet med tankeboken är, enligt kursguiden, att man som student ska reflektera kring sitt eget lärande löpande under kursens gång.

Den första delen av tankeboken tänkte jag tillägna det lärkontrakt som jag utformade i början av kursen eftersom det var en av kursens första moment. Även om jag inte skrev någon tankebok då så minns jag ju fortfarande hur jag resonerade kring lärkontraktet och de svårigheter jag hade med att formulera en tjänstekedja som fungerade.

Jag har i några års tid varit mycket intresserad av Internet som ett politiskt verktyg, ett sätt för människor att nå frihet till information och ett sätt att skapa debatt. Jag ville få in detta i min tjänstekedja på något sätt men var osäker på hur. Konceptet nätneutralitet går att tillämpa på en del olika sätt, men hur utifrån en specifik tjänst? Wikis är för mig inte bara ett fritt och öppet uppslagsverk. Det är också ett ställningstagande som säger att vi inte står i beroendeställning till etablerade och kommersiella uppslagsverk som Nordstedts, Bonnier eller Nationalencyklypedin. Vi kan med enkla medel skapa vår egen kunskapsdatabas.

Så långt var tjänstekedjan tydlig. Enligt kursguiden skulle den, oavsett vilka andra tjänster jag valde, börja med blogg vilket dittills innebar att jag skulle blogga om wikis. Men vad skulle jag fylla min wiki med?

Friheten att använda tjänster som exempelvis Wikipedia eller Facebook är väldigt beroende av var någonstans i världen man försöker nå dem. Bor man exempelvis i Kina är det inte möjligt såvida man inte väljer att kringgå den gigantiska kinesiska brandväggen som systematiskt reglerar vad kineserna kan göra på Internet. Och ett sätt att kringgå nätcensur är ju VPN. VPN kan också användas för att dölja sin identitet, eller rättare sagt den identitet som man som Internet-användare riskerar att lämna efter sig i form av IP-nummer som kan spåras tillbaka till en specifik användare hos en specifik Internet-leverantör, information som i fel händer kan innebära en katastrof för exempelvis journalister i diktaturer.

Nu började det bli lite knepigt. Att skriva om VPN på en wiki var i sig inga problem men hur bloggar man med en tjänst som är tänkt att inte ens synas? Med VPN använder jag Internet precis som vanligt och så länge ingen får för sig att spåra upp mig är det ingen som ens ser att jag bloggar, Facebook:ar, Twittrar, mailar osv, med VPN?

Tjänstekedjan ser ut så här:

Blogg -> Wiki -> VPN -> Blogg

vilket innebär att jag ska blogga om wikis, skriva om VPN på wikin och använda VPN för att blogga. Jag har fortfarande inte riktigt löst det sista steget men börjar inse att det tråkigt nog kommer att bli att blogga om hur mitt IP-nummer ändras från det IP-nummer som jag erhåller via min ISP till ett IP-nummer som jag erhåller via en VPN-tjänst.

Andra bloggar om: , , ,

Wiki-artikel om VPN klar

Posted on by
Reply

Eftersom jag har varit en relativt stygg och dålig student de senaste veckorna och inte fått så mycket gjort med tjänsteperspektivet i kursen Digitala distributionsformer (jag har faktiskt varit sjuk också) så har det tagit tid att få klart texten om VPN på wikin. Men nu har jag till slut fått ihop lite material som går att visa för omvärlden.

Enligt kursguiden ska jag publicera två artiklar till på wikin som på något sätt ska vara relaterade till ämnet VPN. En wiki med endast en artikel är ju inte så användbar och visar inte heller idén med intern länkning på en wiki så bra men det finns väldigt mycket att skriva om som kan relateras till VPN så mer material kommer…snart. Det saknas även en post om wikis här på bloggen som är påbörjad som ett utkast men ännu inte redo att publiceras.

Här är en direktlänk till min wikiartikel om VPN så länge.

Andra bloggar om: , ,

Veckans tanke VII

Posted on by
1

Veckans tanke denna vecka.

Jag skulle vilja påstå att ju bättre form ett innehåll har, ju mer trovärdigt blir det. Sen är det också fråga om hur själva innehållet förs fram rent textmässigt. Ett tveksamt innehåll kan placeras på en snyggt och proffsigt designad webbplats och därmed upplevas som mer trovärdigt, mycket tack vare miljön den är placerad i. Detta avgörs också av vem som läser innehållet och vilka tidigare preferenser och relationer till ämnet som denna person har.

I egenskap av agnostiker har jag inte mycket intresse av att exempelvis läsa på webbplatsen för sekten Livets Ord. Jag är väldigt kritisk till det mesta som har med religion att göra och skulle troligen ställa mig högst tveksam till innehållet, oavsett vilka källor som användes. Om innehållet dock hade en sådan form att det gav mig ett positivt intryck och texten utformad på ett sätt som även fick mig som icketroende att bli intresserad, skulle Livets Ord sannerligen ha lyckats med något. Att jag sedan skulle tro på det som påstås är nog högst osannolikt men chansen att väcka ett visst intresse skulle ändå finnas.

Vad gäller källor och hur de används är nog inte skillnaden så stor mellan hur källor används på webben och hur de används i en uppsats eller rapport. Iaf inte när det gäller vilken typ av påståenden som kräver källor. Det finns mycket som behöver motiveras med källor men det finns även saker som oftast inte kräver någon källa. Exempelvis, jorden är rund, solen är varm, himlen är blå. Källhänvisningarna som sådana kan se olika ut på webben jämfört med i ett skriftligt dokument. På webben är det lätt att länka ett ord eller en mening direkt till den källa som styrker ett visst påstående medan man i en bok, rapport eller uppsats använder kjällhänvisningar med namn och årtal till källan som sedan skrivs ut mer utförligt i en referensförteckning.

När jag skriver rapporter eller uppsatser försöker jag finna flera källor inom det ämne jag ska skriva om, gärna litteratur som går hand i hand med min egen uppfattning kring ämnet, om det är möjligt. Jag föredrar elektroniska dokument men använder även gärna litteratur som skrivits av framstående personer inom ämnet. Handlar det exempelvis om människa-datorinteraktion och interaktionsdesign finns namn som Preace och Nielsen, handlar det om programmering finns Scansholm osv. När jag bloggar använder jag sällan litteratur, snarare webbplatser, artiklar och rapporter som påpekar eller stärker det budskap jag vill få fram. Jag försöker även vara objektiv i den mening att jag gärna bemöter källor som påstår något annat än det jag själv anser. I ett sådant läge är det extra viktigt att ha källor som styrker ens egen uppfattning.

Andra bloggar om: , ,

Veckans tanke VI

Posted on by
1

Veckans tanke från förra veckan.

Jag tycker att Internet kan ses som både informationsevolution och informationsrevolution. Evolution eftersom information har bytt skepnad och blivit digital, sammanlänkad, delad och på många sätt fri. Den har samtidigt samlats på webbplatser med specifika syften, exempelvis webbaserade uppslagsvärk eller webbplatser hos myndigheter, organisationer och företag. Användarna lär sig snabbt var någonstans på Internet som olika typer av information går att hitta och återvänder dit när det är nödvändigt. Vet man inte den exakta platsen kan en sökmotor lätt hitta den åt en.

Revolution eftersom så många har tillgång till all den kunskap som finns tillgänglig på Internet. Tack vare webbplatser för myndigheter, organisationer, företag, som publicerar information som lagar, regler, varor och tjänster, kan tid och energi läggas på andra åtgärder än att informera kunder och medborgare om saker som de själva kan söka upp.

Det fanns en tid då man som debattör måste få sin debattartikel publicerad i någon stor tidning eller medverka i radio eller tv för bli hörd. Nu räcker det med att sätta upp en blogg och se till att tillräckligt många ser det man skriver för att ens synpunkter ska uppmärksammas.

Fortfarande finns det väldigt många som själva ännu inte har daglig tillgång till Internet men som på vissa sätt hjälps av den. Då syftar jag främst på de fattigare länderna i världen som ofta är föremål för olika insamlingar av pengar för välgörande ändamål och ofta via Internet. Webaid är ett exempel på detta.

Jag tror dock att forskning och källkritik alltid kommer att finnas. Forskningen eftersom det fortfarande råder vissa regler och bestämmelser för hur forskning bör utföras med teorier kring olika statistiska metoder för urval, bakgrund, omgivningens påverkan m m, samt metoder kring forskning som sådan. Exempelvis, hur bör man egentligen forska på huruvida passiv rökning är skadligt eller inte?

Källkritik är viktig eftersom Internet, precis som den verklighet som Internet existerar i, är fylld av personer och information som måste kunna ifrågasättas. Få saker är antingen svarta eller vita och detta avspeglas på Internet lika mycket som i den verkliga världen. Ett problem är kanske att folk har en tendens att lättare tro på något som står svart på vitt på en webbsida, hur tveksam den än kan verka, snarare än ett muntligt påstående från exempelvis en professor. Kanske är det dags att införa källkritik på ett relativt tidigt stadium i skolundervisningen?

Andra bloggar om: , , , ,

Wikin – det moderna uppslagsverket

Posted on by
8

Del 2: Att skapa en egen wiki

Det finns olika sätt att skapa en egen wiki. Det kan göras på den egna webservern eller via ett wikihotell som exempelvis Wikia.com. Det sistnämnda alternativet är en bra metod ifall man vill skapa en wiki relativt snabbt och som går att använda direkt utan att utförlig konfigurering krävs.

Jag skapade till att börja med en wiki just på detta sätt och använde mig av wikihotellet Wikia.com. Det är svårt att sätta fingret på varför jag inte var helt nöjd med denna metod. Det kan ha varit det mest uppenbara, nämligen att jag blivit så van vid det wiki-verktyg som används på de wikis som jag regelbundet använder. Wikia’s wikiverktyg var något annorlunda vilket gjorde att jag inte riktigt trivdes i dess miljö. Jag valde därför att skapa en ny wiki på den webbserver där min domän även hostas. Det wikiverktyg jag valde att använda för detta var MediaWiki, alltså samma verktyg som Wikipedia med flera använder.

Min ambition var att dels beskriva hur jag själv installerade MediaWiki på min egen server samt att sammanfatta hur en wiki kan sättas upp enligt Leuf & Cunningham (2001). Det wikiverktyg som Leuf & Cunningham (2001, s. 38) beskriver är QuickiWiki, vilket kan installeras på en separat dator eller på en webbserver. Det som gör QuickiWiki speciellt är att det innehåller en komponent som simulerar hur en webbserver svarar på en begäran från en webbläsare. Detta gör att den som vill installera en wiki lokalt på sin dator inte behöver installera och konfigurera en egen webbserver. Vad som dock krävs är att användaren installerar en Perl-tolk på sin dator. I system som Unix och Linux finns ofta Perl tillgängligt per standard men på en plattform som Windows behövs det installeras (Leuf & Cunningham, 2001, s. 38-39).

Tyvärr förutsätter författarna Leuf & Cunningham att man har tillgång till den CD-skiva som följer med boken vid köp. Då jag lånat boken på stadsbiblioteket i Göteborg och snart upptäckte att den tillhörande CD:n saknades, så har jag inte tillgång till denna. Efter viss research kunde jag snabbt dra slutsatsen att projektet QuickiWiki inte längre är aktivt. Därmed kommer detta inlägg huvudsakligen att utgöras av min egen beskrivning hur wiki-verktyget MediaWiki installeras på en webbserver med stöd för MySQL och PHP.

MediaWiki

Som beskrivet ovan valde jag att använda MediaWiki, som är ett wiki-verktyg som används av bland andra Wikipedia. Det som tilltalar mig mest med just detta verktyg är det enkla gränssnittet men samtidigt den kraftfulla funktionalitet som ligger bakom. En wiki i MediaWiki kan konfigureras utifrån flertalet olika variabler i scriptspråket PHP och jag har personligen bara behövt ändra ett fåtal av dessa för att komma igång.

Som hjälp med konfigurationen har MediaWiki passande nog satt upp en wiki med all information som användarna kan tänkas behöva för att sätta upp sin wiki. Innan man kan börja med installation och konfigurering av sin wiki finns det ett par saker som måste finnas för att wikin ska fungera. En wiki behöver en databashanterare där alla artiklar lagras, för det är ju trots allt det som en wiki är – nämligen en databas. MediaWiki använder MySQL vilket kräver att denna finns installerad på den webbserver som ska användas. De flesta webbhotell erbjuder MySQL och det brukar finnas verktyg för att skapa en MySQL-databas i den kontrollpanel som man har tillgång till via webbhotellet. Finns det ingen MySQL-databas tillgänglig, ska en sådan skapas innan wikin kan installeras.

Vad som också måste finnas är stöd för scriptspråket PHP, det vill säga en PHP-server. Detta brukar också finnas hos webbhotellet och brukar gå att komma igång med via webbhotellets kontrollpanel.

Om wikin ska användas på en privat webbserver, som i mitt fall på en god väns server, bör man kontrollera med den som äger servern att MySQL och PHP finns tillgängligt.

När all nödvändig funktionalitet finns på plats är det dags att ladda hem de nödvändiga filer som ska placeras i en lämplig katalog på webbservern. Filerna finns att hämta som zip-fil och bör packas upp innan man via en FTP-klient ansluter sig till servern och laddar upp filerna. MediaWiki-filerna ska placeras i en katalog som blir tillgänglig via webben. Om webbservern Apache används bör filerna placeras i /prod/www/<domännamn>/wiki. Denna sökväg kan emellertid se annorlunda ut. Om ett webbhotell används brukar man endast behöva skapa en katalog med namnet wiki i sin hemkatalog där filer till den egna webbplatsen vanligen lagras. I mitt fall skapade jag en wiki-katalog och placerade denna i WordPress-katalogen eftersom min domänadress pekar direkt på min blogg i WordPress. Jag når därmed min wiki med adressen www.sandrability.com/wiki/. Observera också att det ofta krävs att det konto man har hos sitt webbhotell är Linux-baserat och inte Windows-baserat, eftersom stöd för PHP oftast redan är installerat i Linux. Tyvärr är det inte alltid så i Windows då detta oftast måste installeras separat men information om detta ska gå att få från webbhotellet.

När filerna ligger på plats på servern kan installationsfilen index.php köras. Den finns att hitta i katalogen /config och körs direkt i webbläsaren. Webbservern kan här upptäcka att den inte har alla nödvändiga rättigheter för att köra filen. Om så är fallet visas ett felmeddelande och man måste då ändra rättigheterna, vilket kan göras via FTP-klienten. Jag valde själv att ändra filrättigheterna för index.php till 777 (alla rättigheter) under installationen och sedan ändra tillbaka filrättigheterna till 644 (läs- och vissa skrivrättigheter) när installationen var klar.

När de nödvändiga filrättigheterna är satta är det bara att köra index.php och följa instruktionerna under installationen. Om man är osäker på någon inställning kan man antingen välja den inställning som rekommenderas eller söka upp aktuell inställning på MediaWikis wiki och läsa mer. När installationen är genomförd skapas en ny fil i katalogen /config med namnet LocalSettings.php som sedan ska placeras direkt i wiki-katalogen, alltså flyttas en nivå upp i filhierarkin. Nu är wikin färdiginstallerad och kan börja konfigureras!

Konfiguration

En bra start är att redigera huvudsidan och där skriva en text för wikin där syftet och eventuella regler för användandet av wikin finns angivna. Precis som med vilken annan webbplats som helst är det ju viktigt att besökaren vet var han eller hon har hamnat.

En annan funktion som kan vara bra att anpassa efter sina egna behov är logotypen, som är placerad längst upp i vänstra hörnet. En logotype i MediaWiki ska vara 135-135 pixlar och kan vara i något av de vanligaste formaten för bilder som kan visas på Internet. Själv valde jag formatet .png eftersom det möjliggör en transparent bakgrund i bilden.

När man skapat en bild att använda som logotype behöver man även lägga till en kodrad i filen LocalSettings.php. För att göra detta laddas filen ner till en lokal katalog på den dator man använder och öppnas i ett lämpligt textredigeringsprogram (NotePad, TextMate eller Gedit, beroende på operativsystem). Kodraden som ska läggas till är $wgLogo = ”sögväg/filnamn.filextension” där texten innanför citationstecknen ska utgöras av en URL-adress (exempelvis http://www.sandrability.com/wiki/images/wiki-aepple-liten.png) eller av en relativ sökväg (exempelvis /images/wiki-aepple-liten.png). Kodraden kan placeras längst ner i LocalSettings.php eller där andra variabler anropas på liknande sätt. Själv la jag koden på rad 105.

Om installation och konfiguration gått som de ska och inget oförväntat skett under vägen, bör wikin nu vara helt klar att använda. För mer information se installationsguiden på MediaWikis wiki.

Litterutur

Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley.

MediaWiki (senast uppdaterad 2009-10-08). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki> [2010-02-26].

MediaWiki / Installation / Installation guide (senast uppdaterad 2009-12-27). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Installation_guide> [2010-02-26].

MediaWiki / Installation / Installation guide / Initial configuration (senast uppdaterad 2010-02-12). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Config_script> [2010-02-26].

MediaWiki / LocalSettings.php (senast uppdaterad 2010-02-25). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:LocalSettings.php> [2010-02-26].

Andra bloggar om: , , ,

Wikin – det moderna uppslagsverket

Posted on by
2

Del 1: Lite bakgrund

Ordet wiki kommer från det hawaiiska ordet wikiwiki som betyder skynda, snabb, hastig, eller kvick och används i flera olika sammanhang i det hawaiiska språket (Leuf & Cunningham, 2001, s.14).

Det moderna nyttjandet av ordet wiki refererar till någon typ av uppslagsvärk eller samlad plats för information inom ett visst ämne, som exempelvis FRA-pedia, eller som ett omfattande uppslagsverk på allt mellan himmel och jord, som Wikipedia. Ordet wiki ses oftast sammansatt med andra ord som Wiki-pedia, Wiki-media, Wiki-leaks osv. Vissa webbtjänster och företag har numera sin support i form av en wiki i den mening att inte bara anställda inom företaget kan bidra med supporten utan användare runt om i världen som sitter inne med kunskap om hur problem kan lösas har möjligheten att bidra med sin kunskap. Mozilla är ett exempel på ett företag som driver denna typ av support för sin mjukvara Firefox och Thunderbird.

En wiki kan ses som ett databassystem uppbyggt av internet länkade webbsidor med artiklar som utgör själva innehållet. Vad en wiki egentligen är, enligt Leuf & Cunningham (2001, s. 14), är ett enkelt och lättförståeligt databasgränssnitt som vilken användare som helst med en relativt modern webbläsare kan hantera. Utan att behöva komma i kontakt med tabeller, databassyntax eller omfattande SQL-frågor kan användaren snabbt och enkelt skapa, redigera, kommentera och diskutera artiklar i databasen. Användare skapar artiklar inom sina specialområden och där det fattas information för att göra en artikel eller ett ämne fullständigt kan andra användare med andra specialområden skapa nya artiklar. På detta sätt byggs en wiki ut så att dess kunskapsbas utgör en allt större grund och dess besökare kan finna information med ett allt bredare spektrum.

En viktig del av konceptet med wikis är den öppenhet och frihet som råder. Vem som helst kan redigera innehållet i en artikel vilket enligt Leuf & Cunningham (2001, s.15) främjar ett demokratiskt och delaktigt användande av webben. Innehållet i en wiki är sällan skyddat av upphovsrätten utan av Creative Commons, vilket är en licenstyp som ger användare frihet att använda materialet på sidan enligt vissa villkor.

Litterutur

Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley.

Andra bloggar om: ,

Mitt livs troligen mest ineffektivaste vecka

Posted on by
1

Det är så typiskt. När man väl kommit igång riktigt bra med träning och kanske inte riktigt lika bra med skolan, men hänger ändå med även om saker och ting kanske inte riktigt blir gjorda när de borde…då slår virusarna till och man förvandlas till en lat och ynklig person som inte orkar ta sig ann någonting förutom att sova bort halva dagarna, tycka synd om sig själv och sitta på häcken i flera dagar.

Jag blev sjuk i lördags, eller snarare kanske i fredags natt. Fick halsont och jag hoppades att det inte skulle utvecklas till något mer än så. Det har ju trots allt hänt mer en än gång att man haft ont i halsen och förberett sig på att bli sjuk och då det sedan visat sig att nej, den här gången blev det inget.

Men sådan tur hade jag inte en den här gången och om sanningen ska fram så blev det väl inte så farligt egentligen. Ihärdig huvudvärk, halsont och ledvärk räckte dock för att jag skulle tappa allt vad motivation heter och bara slappa i flera dagar. PATETISKT!

Nu försöker jag gräva mig upp ur det hål som jag grävt ner mig själv mig i och lyfta på den stora sten av skolarbete som legat tung över hålet. Usch! Nåja, jag är god väg i alla fall…eller åtminstone på någon slags väg. Har idag byggt mig en wiki på den webbserver där även denna blogg hostas och som jag ska fylla med matnyttig information om VPN (Virtual Private Network) och som jag senare ska använda för att skriva slutrapporten i kursen Digitala Distributionsformer. Wikin innehåller inte så mycket ännu, ingenting faktiskt. Men det kommer! Imorgon ska jag försöka vara en duktig flicka och blogga lite om wikis innan det är dags att ge sig av till Skövde och Varnhem för att fira A’s mamma som firar sin femtioårsdag den här helgen.

Och nästa vecka, då jävlar ska det bokas flygbiljetter till Kanada, bara så ni vet!

Andra bloggar om: , ,

Veckans tanke V

Posted on by
2

Här kommer Veckans tanke V.

Google har ända sedan starten av Gmail kompletterat tjänsten med diverse funktioner. Google Talk är ett exempel på det och nu även Google Buzz. Jag tror inte riktigt att Googles ambition är att konkurrera ut Facebook. I så fall hade de satsat större på det eller rent av köpt tjänsten istället. Jag tror snarare att de försöker förbättra sina egna tjänster och möjligen att ge människor ett alternativ till Facebook och liknande tjänster, för man ska komma ihåg att alla faktiskt inte använder Facebook.

Vad gäller Facebooks satsning på e-post så tycker jag inte att den tjänsten kommer som någon större överraskningen egentligen. Den finns ju redan inbyggd i Facebook genom möjligheten att skicka privata meddelanden till varandra och jag betraktar bara en e-post-tjänst som en vidareutveckling av detta.

Jag tvivlar på att vare sig Facebook eller Google satsar särskilt stort på att försöka utmanövrera den andra parten. Jag tror att vi i så fall hade fått se betydligt större satsningar. Slutar det dock med att den ena manövrerar ut den andra så tror jag det kommer att krävas en försäljning av den ena parten för att det ska vara möjligt.

Andra bloggar om: , , , ,

Veckans tanke IV

Posted on by
2

Äntligen är jag ikapp! Veckans tanke IV kommer här.

Oj! Nu kommer vi in på en av mina hjärtefrågor, nämligen öppet vs. låst. Eller snarare öppet för konsumenten eller utelåst/innelåst konsument.

Detta är ett område som jag skulle kunna ägna timmar åt att diskutera men för att hålla det lite mer sakligt och konkret ska jag försöka hålla mig kortfattad.

Personligen är jag en ivrig förespråkare av Open Source. Med tanke på hur informationsteknologin har växt i användning, flexibilitet och även pris (i den bemärkelse att fler har tillgång till teknologin eftersom den blivit så pass billig) så anser jag att den också ska vara tillgänglig för så många som möjligt.

Samtidigt ska man inte sticka under stol med att Android som sådant så klart efterfrågas mycket tack vare varumärket Google. Jag tror i alla fall att det är så, även om jag inte har några siffror på det. Man ska också komma ihåg att Google självt under många år har varit en kär förespråkare av Open Source, så Android är ju inget de hittat på bara för att följa med strömmen.

Open Source är på frammarsch runt om i världen och jag tror även att det kommer att vara nyckeln till utbildning i många av u-länderna, och kanske även här i västvärlden, eftersom myndigheter, kommuner, skolor och universitet inte är tvungna att lägga skrattretande summor på licenskostnader för licenser på mjukvara som förr eller senare måsta bytas ut då den inte längre är kompatibel med omvärlden.

Vad gäller säkerheten? Ja, naturligtvis är det så att ju fler som har tillgång till att bygga exempelvis applikationer till Android, ju större blir sannolikheten för dålig mjukvara. Men då ska man också ha i åtanke att om man exempelvis betraktar mängden virus och vilka operativsystem som är mest utsatta för dessa så är svaret på den frågan enkel: Windows. Varför är det då säkrare att ha WIndows Mobile i sin mobiltelefon än Android?

För att svara på frågan om jag skulle kunna tänka mig att ha en Android-mobil så är svaret är självklart. Tyvärr har jag blivit Mac-frälst vilket nog gör att jag kommer att välja iPhone som nästa mobiltelefon men det har även att göra med att de hjälpmedelsprogram som finns i iPhone (exempelvis förstoring) har fått väldigt bra omdömen av användare och förstoring är tyvärr nästan nödvändigt för mig ifall jag ska kunna använda en relativt avancerad mobiltelefon med en så pass högupplöst skärm.

Men Android är ju fortfarande under utveckling så när den dagen kommer när jag ska bestämma mig för en ny mobiltelefon, så kanske jag får omvärdera mitt val. :)

Andra bloggar om: , ,

Veckans tanke III

Posted on by
1

Förra veckans Veckans tanke.

Min egen uppfattning om Web 2.0 är att det är ett begrepp som jag själv inte använder eller känner något behov av att använda. Jag upplever det främst som ett buzzword eller en trend, men jag förstår samtidigt vad man menar när man redogör för begreppet i filme

En förändring som jag själv tycker visar på en tydlig skillnad mellan webben ”nu” och ”då” (och med ”då” tänker jag på hur Internet såg ut och vad det användes till då allmänheten fick tillgång till det i början av 90-talet) är exempelvis hur personliga hemsidor förändrats från att vara en relativt statisk sida med rolig information, bilder och annat som kan tänkas höra hemma på en personlig hemsida, till en mer dynamisk webbplats med olika funktioner och framför allt – den löpande uppdateringen tack vare bloggfunktionen. För om man tänker efter: hur många personliga hemsidor känner man egentligen till som INTE har formen av en blogg? Själv kan jag i alla fall inte komma på en enda en. Det skulle möjligen vara webbplatser för kända personer, men dessa sätts ju främst upp i marknadsföringssyfte precis som för vilket företag eller varumärke som helst.

En annan sak som jag tycker kännetecknar Web 2.0 är behovet, eller snarare finessen, med inloggningsuppgifter på många webbplatser. Till en början var sådana främst nödvändiga ifall man skulle beställa produkter men nu ser man det nästan överallt: på tidningsajter (Idg.se), resesajter (Vasttrafik.se) och på sajter med samlad information om väder, nyheter, horoskop, citat, polls, tv-tablåer m.m (Superstart.se). Webbplatser skräddarsys allt mer efter besökarens speciella behov och önskemål.

Andra bloggar om: , ,