|
|
Av Sandra, publicerat den 23 juni, 2010 kl. 15:03
En sak som jag inte haft tidigare men som jag insett att de flesta arbetsgivare inom webbutveckling, och även andra kreativa branscher, frågar efter är en portfolio av arbete och uppdrag man utfört. Jag har nu börjat bygga en sådan, som visserligen kommer att bli relativt patetisk eftersom jag inte utfört så många uppdrag ännu. Det material jag tänkte använda mig av är först och främst uppgifter som jag utfört under min utbildning. Det är i alla fall bättre än ingenting alls.
Eftersom jag gärna vill hålla min privata blogg och min professionella portfolio något separat så har jag skapat en ny domän på webbhotellet Binero som jag hört mycket bra om från kurskamrater. Jag tänker inte tala om domännamnet riktigt än eftersom jag gärna vill att den nya webbplatsen ska bli klar innan folk börjar besöker den. Laddar i skrivande stund upp den engelska versionen av WordPress 3.0 till Bineros FTP-server.
Andra bloggar om: Binero, Portfolio, WordPress 3.0, WordPress
Av Sandra, publicerat den 9 juni, 2010 kl. 0:10
Jag har nu sedan några dagar tillbaka ändrat designen på bloggen igen med ett nytt tema som heter iCandy. Men som vanligt är jag inte riktigt nöjd. Jag gillar verkligen temat som det ser ut nu men det finns två huvudsakliga problem med det. Det första problemet är att jag inte kan ställa in så att en bild slumpvis väljs ut till header för varje gång som sidan laddas om. Det går bara att ha en enda bild som header och det är inte riktigt vad jag vill.
Det andra problemet ligger i att temat som sådant är uppbyggt av många väldigt små bilder. Det är visserligen snyggt men begränsar mina möjligheter att ställa in vilka färger jag vill använda. Jag skulle ju visserligen kunna öppna alla bilder i Photoshop och därifrån ändra på bilderna men det skulle ta väldigt lång tid. Dessutom är det ju någon som byggt upp det här temat och jag är inte vidare förtjust i att ändra det mer än vad kreatören avser att användaren ska göra.
Jag funderar nu på att återaktivera det tema jag hade innan, återställa det och börja om helt och hållet med en ny design utifrån originalet. Temat Atahualpa kan man som användare ändra väldigt mycket när det kommer till färg och form och det är ju det jag helst vill kunna göra.
Jag har också funderat på att sätta mig och skapa mitt eget tema. Det skulle vara kul men också ta en väldig massa tid. Jag vet inte riktigt heller hur jag ska bära mig åt för att skapa ett liknande gränssnitt som många andra teman har för att enkelt göra ändringar i temat utan att behöva ändra direkt i redigeraren. Det tål att tänkas på, helt enkelt.
Andra bloggar om: Atahualpa, iCandy, WordPress, WordPress-teman
Av Sandra, publicerat den 6 juni, 2010 kl. 8:49
Nu har jag varit så där oduktig och inte bloggat på någon vecka igen. Shame on me! Hur som helst så har det egentligen inte hänt så mycket. Skolan är slut för terminen nu och jag tror att jag lyckats fixa allting, bortsett från examinationsuppgiften i kursen Grafisk Design för Internet men den var rätt omfattande så jag tar den i augusti istället. Bortsett från den så är allt klart, även om jag fortfarande väntar på betyg på flertalet moment.
Annars har jag äntligen börjat söka jobb mer aktivt. Jag har inte skrivit så värst många ansökningar ännu men har lämnat CV och ansökan hos Staples (kanadensisk/amerikansk pappershandel som säljer allt från datorer och skrivbordsstolar till gem) som förhoppningsvis behöver sommarpersonal. På tisdag ska jag på drop-in-intervju på Caffé Artigiano som behöver nyanställa folk till sitt nyöppnade café på 853 West Broadway downtown. I övrigt har jag hittat hur många jobb som helst inom webbutveckling och jag ämnar söka flera av dem men vet inte om jag är kvalificerad nog att få något av dem. Några är inte så väldigt högkvalificerade men som vanligt får jag extrem prestationsångest när jag läser kvalifikationskraven och så kommer det nog alltid att vara. Apple har så klart inte hört av sig ännu vilket så klart är väldigt trist för jag skulle jättegärna jobba hos dem. Men vem vet, de kanske får för sig att ringa när jag har något annat på gång…med min vanliga tur?
Nu är klockan snart ett här så jag ska försöka lägga mig lite tidigare än igår. Sover fortfarande till runt 1 på eftermiddagen även om jag somnar runt 2, det kan bara inte vara normalt! Det måste vara något fel på mig! ;) God natt!
Andra bloggar om: Apple, Caffe Artigiano, Prestationsångest, Staples, Söka jobb, Webbutveckling
Av Sandra, publicerat den 5 maj, 2010 kl. 5:27
Den som besöker min blogg lite då och då har nog märkt att den ser lite annorlunda ut nu. Temafärgen är röd och det har även kommit lite nya bilder i headern. Jag är i och för sig inte helt nöjd med hur färgerna tar sig på sidan så jag kanske ska försöka hitta något tema till WordPress med mer rött och vitt i stället. Rött är en rätt svår färg att arbeta med, tycker i alla fall jag själv, det blir lätt väldigt skränigt på något sätt. Jag gillar annars ganska mörka eller väldigt ljusa naturfärger och inte så mycket starka färger, i alla fall när det gäller webbdesign.
De nya färgerna på bloggen är i alla fall tänkta att matcha den kanadensiska flaggan och om tittar i adressfältet så ska man förhoppningsvis kunna se en favicon som ska se ut som en kanadensisk flagga. Det var inte helt lätt att få till en den så att den blev bra eftersom den ska vara väldigt liten, så detaljrik som möjligt och bara kan ritas genom att färglägga specifika pixlar och det är inte så många pixlar man har att röra sig med.
Nåväl, nu ska jag plugga lite SQL eftersom jag har SQL-omdugga imorgon kl. 7 på morgonen. Whoohoo… :(
Andra bloggar om: Favicon, Kanadensiska flaggan, WordPress-teman
Av Sandra, publicerat den 23 mars, 2010 kl. 23:48
Del 2: WordPress
I detta andra blogginlägg via VPN tänker jag fokusera på WordPress som är ett bloggverktyg byggt på open source och som ger användaren av en blogg oändliga möjligheter.
Vad är WordPress?
WordPress skapades av The WordPress Team vid WordPress Foundation och hade i maj 2003 använts för att skapa ca 2000 bloggar världen över. Idag är det det största innehållshanteringssystemet byggt på open source (Wikipedia om WordPress, 2010).
WordPress består av en mängd filer som tillsammans skapar ett innehållshanteringssystem. Det är byggt på PHP, som är ett webbscriptspråk också utvecklat på open source. För att lagra inlägg, kommentarer, sidor och media använder WordPress en MySQL-databas (Wikipedia om WordPress (2010). De olika filerna utgör mallar för hur sidor, inlägg, kommentarer och annat ska se ut. I PHP-koden finns sedan en mängd variabler som anropar datan i MySQL-databasen och fyller sidorna med information som användaren lagrat.
En fördel med WordPress är den flexibilitet som systemet erbjuder. En användare kan med lätthet skapa en blogg, antingen genom att skapa ett konto på domänen WordPress.com, eller genom att själv installera WordPress på en egen webbserver eller hos ett webbhotell. Många webbhotell erbjuder numera en inbyggt funktion för att installera WordPress, exempel på ett webbhotell som gör det är det danska webbhotellet Surftown.
När WordPress är installerat har användaren många möjligheter att bygga upp sin blogg eller webbplats med hjälp av olika temar och plug-in-funktioner. WordPress förknipas nog som ett bloggverktyg i första hand men behöver inte användas som en blogg överhuvudtaget beroende på vilka inställningar som användaren väljer att göra.
Mitt personliga skäl till varför jag valde att arbeta med just WordPress var att jag dels ville blogga men även ha en mer statisk personlig webbplats med bilder, recept, länkar och annat som på olika sätt beskriver mig och mina intressen. Jag ville att min webbplats och blogg skulle ha samma utseende och vara tätt sammankopplade men jag lyckades inte uppnå det genom att ha en webbplats och en blogg hos ett blogghotell. När jag fick tipset att använda WordPress hade jag inte hört talas om det tidigare men tanken på att slippa uppdatera två webbplatser var väldigt lockande. Jag har nu använt WordPress i snart två år och är väldigt nöjd med systemet. Jag har även introducerat WordPress till flera vänner som själva velat starta egen webbplats.
Installation av WordPress
Som tidigare nämnt kan en webbplats med WordPress vara olika typ. Om man som användare endast vill kunna blogga och därmed skapa en relativt enkel webbplats, kan ett konto skapas på domänen WordPress.com. Detta är som en typ av blogghotell och användaren får namnet wordpress.com som en del av sin bloggadress. Detta är också en bra metod ifall man som intresserad av systemet vill prova det innan man väljer att installera det på en server.
Det lite mer avancerade sättet är som beskrivet ovan att installera WordPress manuellt på en egen server eller på en server hos ett webbhotell där man köpt ett domännamn. För att göra detta krävs först att man undersöker så att ens konto hos webbhotellet har tillgång till PHP, i synnerhet ifall kontot ligger lagrat på en Windows-server. Om så skulle vara fallet bör man kontrollera med sitt webbhotell ifall det är möjligt att köra PHP-kod på servern, i annat fall kan man behöva begära att få sitt konto flyttat till en Linux-server där PHP-kod går att köra.
När PHP-frågan är utredd bör man innan man försöker att installera WordPress via sitt webbhotell, skapa en databas i MySQL. Även detta är något man på förhand bör kontrollera hos sitt webbhotell så att MySQL finns tillgängligt på det konto man vill använda. I konfigurationen av WordPress är det viktigt att man har ett användarnamn och lösenord till en MySQL-databas klart eftersom WordPress kräver att en databas finns för att fungera.
Nästa steg är att hämta hem WordPress-filerna från tjänstens webbplats . WordPress finns översatt till en mängd språk, däribland svenska (WordPress / Ladda ner, 2010). För att hämta den svenska versionen väljs knappen ”Svenska WordPress 2.9.2″ på webbplatsen Wp-support.se. Filerna ligger tillsammans i en bestämd filstruktur i en mapp som komprimerats till en ZIP-fil. Innehållet i ZIP-filen, alltså inte själva filen, ska laddas upp till den server som man vill använda och läggas direkt i hemkatalogen, oftast där man hamnar då man exempelvis ansluter med FTP till servern.
Filen wp-config-sample.php ligger direkt i wordpress-mappen och är den fil som använts för att konfigurera WordPress (WordPress / Dokumentation, 2010). Denna kan öppnas i vilket enkelt anteckningsprogram som helst, dock inte Word eller OpenOffice. Förslag är Notepad (Windows), TextMate (Mac) eller GEdit (Linux). På webbplatsen Wp-support.se finns en utförlig och välskriven guide hur wp-config-sample.php ska konfigureras och vilka uppgifter som behövs.
När wp-config-sampe.php innehåller alla nödvändiga uppgifter ska filen sparas, stängas och döpas om till wp-config.php, ordet sample och det extra bindesträcket ska alltså bort. Filen ska laddas sedan upp till kontot hos webbhotellet och placeras direkt i wordpress-katalogen. Därefter kan filen install.php i mappen wp-admin öppnas via en webbläsare. Sökvägen till denna fil bör vara något i stil med www.mindomän.se/wp-admin/install.php. Användaren bör då mötas av denna bild, vilket är en guide för de sista stegen i WordPress-installationen. Guiden hjälper bland annat användaren att skapa ett administratörs-konto på sin blogg. När guiden är genomförd visas denna bild. Användaren kan sedan logga in på sitt administratörs-konto och skapa vanliga användar-konton för de användare som ska kunna logga in på bloggen, med tillhörande rättigheter. Användaren kommer efter inloggning till den så kallade panelen som innehåller flertalet flikar för publicering av inlägg, godkännande av kommentarer, inställningar, utseende och mycket mer.
Konfiguration av WordPress
Hur en blogg eller webbsida i WordPress bör konfigureras går inte att säga med några få ord. Allt beror på hur användaren vill ha det. Något av de första som en användare troligen vill kunna göra är att ändra utseendet på sin blogg. Detta görs under fliken Utseende -> Teman. Där finns ett fåtal teman installerade men det finns även en uppsjö att ladda ner. Med hjälp av Förhandsgranskningsfunktionen kan användaren få en glimt av hur hans eller hennes blogg skulle se ut med ett visst tema.
Under fliken Tillägg kan olika tilläggsfunktioner installeras. Detta sker oftast via FTP så inloggningsuppgifter till den FTP-server som använts för att ladda upp WordPress-filerna bör hållas inom räckhåll. I övrigt sker installationen av tillägg automatiskt.
Flikarna Verktyg och Inställningar kan också vara bra att känna till. Under Verktyg finns val för att importera inlägg och kommentarer från bland annat Blogger och via fliken Inställningar kan olika inställningar göras för webbplatsen, exempelvis huruvida den ska startas med blogg eller en statisk sida och mycket annat.
Som tidigare nämnt kan administratören av en WordPress-webbplats skapa nya användare med lägre behörighetsgrad. Detta görs på fliken Användare.
Flikarna Inlägg, Media, Länkar, Sidor och Kommentarer har alla med det uppdateringsbara innehållet på webbplatsen att göra. Varje flik har sina respektive undersektioner.
Att lära sig WordPress kan vara väldigt tidsödande då detta innehållshanteringssystem å ena sidan är kraftfullt men också relativt avancerat. Systemet passar kanske inte den som snabbt vill komma igång med sitt bloggande eller sin webbpublicering och inte har något behov av att själv utveckla sidan vidare. För den som vill lära sig mer om webbprogrammering och webbpublicering finns dock mycket att tillgå. För en webbplats med WordPress är det bara fantasin som sätter gränser.
* * * * * * * * * *
Och slutligen några rader från ett terminalfönster för att visa att detta inlägg bloggats via en VPN-tjänst:
SandraMacBook:– ifconfig
ppp0: flags=8051<UP,POINTOPOINT,RUNNING,MULTICAST> mtu 1444
inet 93.182.154.21 --> 93.182.154.2 netmask 0xff000000
Wikipedia / WordPress (senast uppdaterad 2010-02-06). [Elektronisk]. San Francisco: Wikimedia Foundation. Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Wordpress> [2010-03-23].
WordPress / Dokumentation / Installation / Installera WordPress (senast uppdaterad 2009-07-22). [Elektronisk]. WordPress Foundation. Tillgänglig: <http://wp-support.se/dokumentation/Installation:Installera_WordPress> [Elektronisk].
WordPress / Ladda ner (senast uppdaterad 2010-02-15). [Elektronisk]. WordPress Foundation. Tillgänglig: <http://wp-support.se> [2010-03-23].
Andra bloggar om: Digitala distributionsformar, Blogging, Open source, WordPress
Av Sandra, publicerat den 13 mars, 2010 kl. 22:38
Del 3: Wikipedia och framtiden
Wikipedia.org är enligt Angwin & Fowler (2009) den femte mest populära sajten på Internet och har runt 325 miljoner besökare varje månad. Sajten drivs av Wikimedia Foundation med 34 anställda, huvudsakligen hemmahörande i San Fransisco. 2001 grundades Wikipedia av Jimmy Wales, ordförande för Wikimedia Foundation, som ett resultat av den frustration han kände kring att försöka skapa ett webbaserat uppslagsvärk men ständigt få vänta länge på feedback från experter gällande fakta och innehåll. Wikipedia var för honom ett sidoprojekt att experimentera med mjukvara som lät flera personer redigera en och samma artikel samtidigt (Angwin & Fowler 2009).
Wikipedia blev snabbt enormt populärt. Sue Gardner, exekutiv direktör för Wikimedia Foundation, säger att de tidiga dagarna av Wikipedia var en guldrusch (Angwin & Fowler 2009). Wikipedia lockade till sig massor av folk eftersom vem som helst kunde skriva om i stort sett vad som helst. Hon säger också att uppslagsverket inte är fullständigt men att de lätta ämnena och därmed den del av mänsklig kunskap som är lätt att bidra med är relativt komplett.
De senaste åren har antalet frivilliga redigerare minskat radikalt, märkligt nog samtidigt som antalet besökare ökat. Många av de som ägnat flera år att frivilligt redigera och kontrollera innehåll i artiklar på Wikipedia har upphört att göra just detta och långt ifrån lika många har börjat. Detta har gjort att Wikipedia förlorar fler och fler redigerare varje år. Under de tre första månaderna under 2009 försvann 49 000 redigerare från den engelskspråkiga delen av Wikipedia, jämfört med 4 900 under samma period året innan (Angwin & Fowler 2009).
Det har uppkommit ett antal teorier om varför man tror att antalet redigerare minskar. En av dessa rör just det som Sue Gardner, exekutiv direktör vid Wikimedia Foundation, tar upp, alltså att mycket av arbetet med att fylla Wikipedia med kunskap om välkända ämnen redan är utfört. Behovet av ett stort antal redigerare skulle därmed inte vara lika stort längre eftersom ny kunskap inte strömmar in till sajten i lika stor mängd nu som åren efter att Wikipedia grundades.
En annan teori, som enligt Angwin & Fowler (2009) skulle kunna vara resultatet av att Wikipedia utsatts för en del sabotage, är att klimatet på sajten blivit hårdare. Wikipedia har på grund av sabotage, som politiskt vinklade artiklar om kontroversiella ämnen, grova skämt om specifika personer samt spammare som försökt baka in delvis dolda kommersiella meddelanden bland fakta i artiklar, fått införa regler som gör det svårare för personer som inte kontinuerligt redigerar innehåll att göra ändringar i artiklar. Detta har medfört att ändringar som utförts av mer sporadiskt delaktiga medarbetare helt tagits bort för att de inte ansetts vara tillräckligt relevanta eller pålitliga. Under 2008 tog Wikipedias kontinuerligt deltagande redigerare tillsammans bort en fjärdedel av alla bidrag från sporadiskt deltagande redigerare, jämfört med en tiondel under 2005. Detta enligt data insamlad av Ed Chi vid Palo Alto Research Center.
Kate Walsh säger enligt Angwin & Fowler (2009) att det var enklare runt 2004 då hon började delta som frivillig medarbetare samt medlem av Wikipedias ”board of trustees” (förvaltningsstyrelse). ”Det var mindre komplicerat då och det blir svårare och svårare för nya medarbetare att anpassa sig till det rådande klimatet.”, säger hon.
Trots att många redigerare försvunnit från Wikipedia de senaste två åren tror man på Wikimedia Foundation att verksamheten ska kunna fortsätta med den deltagargrund som finns kvar. Sue Gardnar menar på att det huvudsakliga syftet med Wikipedia-projektet inte är antalet delaktiga utan att det arbete som behöver utföras kan utföras effektivt. Mathias Schindler, styrelsemedlem för tyska Wikipedia menar också på att man bör fokusera mindre på antalet artiklar och istället mer på kvaliteten på artiklarna.
Litteratur
Angwin, Julia & Fowler, Geoffrey A (2009). Volunteers logg off as Wikipedia ages. [Elektronisk]. Wall Street Journal – Eastern Edition, vol. 254, p.A7-A17. Tillgänglig: ABI/INFORM Global [2010-02-02].
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Wikipedias framtid
Av Sandra, publicerat den 6 mars, 2010 kl. 13:01
Har precis installerat ett plugin till WordPress som ska skapa en ny tweet när jag uppdaterar bloggen. Pluginet heter Post to Twitter och går att hämta här. Skapar detta korta lilla inlägg för att kolla ifall det fungerar.
Andra bloggar om: Post to Twitter, Twitter, WordPress
Av Sandra, publicerat den 1 mars, 2010 kl. 21:10
Veckans tanke denna vecka.
Jag skulle vilja påstå att ju bättre form ett innehåll har, ju mer trovärdigt blir det. Sen är det också fråga om hur själva innehållet förs fram rent textmässigt. Ett tveksamt innehåll kan placeras på en snyggt och proffsigt designad webbplats och därmed upplevas som mer trovärdigt, mycket tack vare miljön den är placerad i. Detta avgörs också av vem som läser innehållet och vilka tidigare preferenser och relationer till ämnet som denna person har.
I egenskap av agnostiker har jag inte mycket intresse av att exempelvis läsa på webbplatsen för sekten Livets Ord. Jag är väldigt kritisk till det mesta som har med religion att göra och skulle troligen ställa mig högst tveksam till innehållet, oavsett vilka källor som användes. Om innehållet dock hade en sådan form att det gav mig ett positivt intryck och texten utformad på ett sätt som även fick mig som icketroende att bli intresserad, skulle Livets Ord sannerligen ha lyckats med något. Att jag sedan skulle tro på det som påstås är nog högst osannolikt men chansen att väcka ett visst intresse skulle ändå finnas.
Vad gäller källor och hur de används är nog inte skillnaden så stor mellan hur källor används på webben och hur de används i en uppsats eller rapport. Iaf inte när det gäller vilken typ av påståenden som kräver källor. Det finns mycket som behöver motiveras med källor men det finns även saker som oftast inte kräver någon källa. Exempelvis, jorden är rund, solen är varm, himlen är blå. Källhänvisningarna som sådana kan se olika ut på webben jämfört med i ett skriftligt dokument. På webben är det lätt att länka ett ord eller en mening direkt till den källa som styrker ett visst påstående medan man i en bok, rapport eller uppsats använder kjällhänvisningar med namn och årtal till källan som sedan skrivs ut mer utförligt i en referensförteckning.
När jag skriver rapporter eller uppsatser försöker jag finna flera källor inom det ämne jag ska skriva om, gärna litteratur som går hand i hand med min egen uppfattning kring ämnet, om det är möjligt. Jag föredrar elektroniska dokument men använder även gärna litteratur som skrivits av framstående personer inom ämnet. Handlar det exempelvis om människa-datorinteraktion och interaktionsdesign finns namn som Preace och Nielsen, handlar det om programmering finns Scansholm osv. När jag bloggar använder jag sällan litteratur, snarare webbplatser, artiklar och rapporter som påpekar eller stärker det budskap jag vill få fram. Jag försöker även vara objektiv i den mening att jag gärna bemöter källor som påstår något annat än det jag själv anser. I ett sådant läge är det extra viktigt att ha källor som styrker ens egen uppfattning.
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Källor, Veckans tanke VII
Av Sandra, publicerat den 1 mars, 2010 kl. 21:05
Veckans tanke från förra veckan.
Jag tycker att Internet kan ses som både informationsevolution och informationsrevolution. Evolution eftersom information har bytt skepnad och blivit digital, sammanlänkad, delad och på många sätt fri. Den har samtidigt samlats på webbplatser med specifika syften, exempelvis webbaserade uppslagsvärk eller webbplatser hos myndigheter, organisationer och företag. Användarna lär sig snabbt var någonstans på Internet som olika typer av information går att hitta och återvänder dit när det är nödvändigt. Vet man inte den exakta platsen kan en sökmotor lätt hitta den åt en.
Revolution eftersom så många har tillgång till all den kunskap som finns tillgänglig på Internet. Tack vare webbplatser för myndigheter, organisationer, företag, som publicerar information som lagar, regler, varor och tjänster, kan tid och energi läggas på andra åtgärder än att informera kunder och medborgare om saker som de själva kan söka upp.
Det fanns en tid då man som debattör måste få sin debattartikel publicerad i någon stor tidning eller medverka i radio eller tv för bli hörd. Nu räcker det med att sätta upp en blogg och se till att tillräckligt många ser det man skriver för att ens synpunkter ska uppmärksammas.
Fortfarande finns det väldigt många som själva ännu inte har daglig tillgång till Internet men som på vissa sätt hjälps av den. Då syftar jag främst på de fattigare länderna i världen som ofta är föremål för olika insamlingar av pengar för välgörande ändamål och ofta via Internet. Webaid är ett exempel på detta.
Jag tror dock att forskning och källkritik alltid kommer att finnas. Forskningen eftersom det fortfarande råder vissa regler och bestämmelser för hur forskning bör utföras med teorier kring olika statistiska metoder för urval, bakgrund, omgivningens påverkan m m, samt metoder kring forskning som sådan. Exempelvis, hur bör man egentligen forska på huruvida passiv rökning är skadligt eller inte?
Källkritik är viktig eftersom Internet, precis som den verklighet som Internet existerar i, är fylld av personer och information som måste kunna ifrågasättas. Få saker är antingen svarta eller vita och detta avspeglas på Internet lika mycket som i den verkliga världen. Ett problem är kanske att folk har en tendens att lättare tro på något som står svart på vitt på en webbsida, hur tveksam den än kan verka, snarare än ett muntligt påstående från exempelvis en professor. Kanske är det dags att införa källkritik på ett relativt tidigt stadium i skolundervisningen?
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, Internet, Informationsevolution, Informationsrevolution, Veckans tanke VI
Av Sandra, publicerat den 26 februari, 2010 kl. 17:56
Del 2: Att skapa en egen wiki
Det finns olika sätt att skapa en egen wiki. Det kan göras på den egna webservern eller via ett wikihotell som exempelvis Wikia.com. Det sistnämnda alternativet är en bra metod ifall man vill skapa en wiki relativt snabbt och som går att använda direkt utan att utförlig konfigurering krävs.
Jag skapade till att börja med en wiki just på detta sätt och använde mig av wikihotellet Wikia.com. Det är svårt att sätta fingret på varför jag inte var helt nöjd med denna metod. Det kan ha varit det mest uppenbara, nämligen att jag blivit så van vid det wiki-verktyg som används på de wikis som jag regelbundet använder. Wikia’s wikiverktyg var något annorlunda vilket gjorde att jag inte riktigt trivdes i dess miljö. Jag valde därför att skapa en ny wiki på den webbserver där min domän även hostas. Det wikiverktyg jag valde att använda för detta var MediaWiki, alltså samma verktyg som Wikipedia med flera använder.
Min ambition var att dels beskriva hur jag själv installerade MediaWiki på min egen server samt att sammanfatta hur en wiki kan sättas upp enligt Leuf & Cunningham (2001). Det wikiverktyg som Leuf & Cunningham (2001, s. 38) beskriver är QuickiWiki, vilket kan installeras på en separat dator eller på en webbserver. Det som gör QuickiWiki speciellt är att det innehåller en komponent som simulerar hur en webbserver svarar på en begäran från en webbläsare. Detta gör att den som vill installera en wiki lokalt på sin dator inte behöver installera och konfigurera en egen webbserver. Vad som dock krävs är att användaren installerar en Perl-tolk på sin dator. I system som Unix och Linux finns ofta Perl tillgängligt per standard men på en plattform som Windows behövs det installeras (Leuf & Cunningham, 2001, s. 38-39).
Tyvärr förutsätter författarna Leuf & Cunningham att man har tillgång till den CD-skiva som följer med boken vid köp. Då jag lånat boken på stadsbiblioteket i Göteborg och snart upptäckte att den tillhörande CD:n saknades, så har jag inte tillgång till denna. Efter viss research kunde jag snabbt dra slutsatsen att projektet QuickiWiki inte längre är aktivt. Därmed kommer detta inlägg huvudsakligen att utgöras av min egen beskrivning hur wiki-verktyget MediaWiki installeras på en webbserver med stöd för MySQL och PHP.
MediaWiki
Som beskrivet ovan valde jag att använda MediaWiki, som är ett wiki-verktyg som används av bland andra Wikipedia. Det som tilltalar mig mest med just detta verktyg är det enkla gränssnittet men samtidigt den kraftfulla funktionalitet som ligger bakom. En wiki i MediaWiki kan konfigureras utifrån flertalet olika variabler i scriptspråket PHP och jag har personligen bara behövt ändra ett fåtal av dessa för att komma igång.
Som hjälp med konfigurationen har MediaWiki passande nog satt upp en wiki med all information som användarna kan tänkas behöva för att sätta upp sin wiki. Innan man kan börja med installation och konfigurering av sin wiki finns det ett par saker som måste finnas för att wikin ska fungera. En wiki behöver en databashanterare där alla artiklar lagras, för det är ju trots allt det som en wiki är – nämligen en databas. MediaWiki använder MySQL vilket kräver att denna finns installerad på den webbserver som ska användas. De flesta webbhotell erbjuder MySQL och det brukar finnas verktyg för att skapa en MySQL-databas i den kontrollpanel som man har tillgång till via webbhotellet. Finns det ingen MySQL-databas tillgänglig, ska en sådan skapas innan wikin kan installeras.
Vad som också måste finnas är stöd för scriptspråket PHP, det vill säga en PHP-server. Detta brukar också finnas hos webbhotellet och brukar gå att komma igång med via webbhotellets kontrollpanel.
Om wikin ska användas på en privat webbserver, som i mitt fall på en god väns server, bör man kontrollera med den som äger servern att MySQL och PHP finns tillgängligt.
När all nödvändig funktionalitet finns på plats är det dags att ladda hem de nödvändiga filer som ska placeras i en lämplig katalog på webbservern. Filerna finns att hämta som zip-fil och bör packas upp innan man via en FTP-klient ansluter sig till servern och laddar upp filerna. MediaWiki-filerna ska placeras i en katalog som blir tillgänglig via webben. Om webbservern Apache används bör filerna placeras i /prod/www/<domännamn>/wiki. Denna sökväg kan emellertid se annorlunda ut. Om ett webbhotell används brukar man endast behöva skapa en katalog med namnet wiki i sin hemkatalog där filer till den egna webbplatsen vanligen lagras. I mitt fall skapade jag en wiki-katalog och placerade denna i WordPress-katalogen eftersom min domänadress pekar direkt på min blogg i WordPress. Jag når därmed min wiki med adressen www.sandrability.com/wiki/. Observera också att det ofta krävs att det konto man har hos sitt webbhotell är Linux-baserat och inte Windows-baserat, eftersom stöd för PHP oftast redan är installerat i Linux. Tyvärr är det inte alltid så i Windows då detta oftast måste installeras separat men information om detta ska gå att få från webbhotellet.
När filerna ligger på plats på servern kan installationsfilen index.php köras. Den finns att hitta i katalogen /config och körs direkt i webbläsaren. Webbservern kan här upptäcka att den inte har alla nödvändiga rättigheter för att köra filen. Om så är fallet visas ett felmeddelande och man måste då ändra rättigheterna, vilket kan göras via FTP-klienten. Jag valde själv att ändra filrättigheterna för index.php till 777 (alla rättigheter) under installationen och sedan ändra tillbaka filrättigheterna till 644 (läs- och vissa skrivrättigheter) när installationen var klar.
När de nödvändiga filrättigheterna är satta är det bara att köra index.php och följa instruktionerna under installationen. Om man är osäker på någon inställning kan man antingen välja den inställning som rekommenderas eller söka upp aktuell inställning på MediaWikis wiki och läsa mer. När installationen är genomförd skapas en ny fil i katalogen /config med namnet LocalSettings.php som sedan ska placeras direkt i wiki-katalogen, alltså flyttas en nivå upp i filhierarkin. Nu är wikin färdiginstallerad och kan börja konfigureras!
Konfiguration
En bra start är att redigera huvudsidan och där skriva en text för wikin där syftet och eventuella regler för användandet av wikin finns angivna. Precis som med vilken annan webbplats som helst är det ju viktigt att besökaren vet var han eller hon har hamnat.
En annan funktion som kan vara bra att anpassa efter sina egna behov är logotypen, som är placerad längst upp i vänstra hörnet. En logotype i MediaWiki ska vara 135-135 pixlar och kan vara i något av de vanligaste formaten för bilder som kan visas på Internet. Själv valde jag formatet .png eftersom det möjliggör en transparent bakgrund i bilden.
När man skapat en bild att använda som logotype behöver man även lägga till en kodrad i filen LocalSettings.php. För att göra detta laddas filen ner till en lokal katalog på den dator man använder och öppnas i ett lämpligt textredigeringsprogram (NotePad, TextMate eller Gedit, beroende på operativsystem). Kodraden som ska läggas till är $wgLogo = ”sögväg/filnamn.filextension” där texten innanför citationstecknen ska utgöras av en URL-adress (exempelvis http://www.sandrability.com/wiki/images/wiki-aepple-liten.png) eller av en relativ sökväg (exempelvis /images/wiki-aepple-liten.png). Kodraden kan placeras längst ner i LocalSettings.php eller där andra variabler anropas på liknande sätt. Själv la jag koden på rad 105.
Om installation och konfiguration gått som de ska och inget oförväntat skett under vägen, bör wikin nu vara helt klar att använda. För mer information se installationsguiden på MediaWikis wiki.
Litterutur
Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley.
MediaWiki (senast uppdaterad 2009-10-08). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki> [2010-02-26].
MediaWiki / Installation / Installation guide (senast uppdaterad 2009-12-27). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Installation_guide> [2010-02-26].
MediaWiki / Installation / Installation guide / Initial configuration (senast uppdaterad 2010-02-12). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Config_script> [2010-02-26].
MediaWiki / LocalSettings.php (senast uppdaterad 2010-02-25). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:LocalSettings.php> [2010-02-26].
Andra bloggar om: Digitala distributionsformer, MediaWiki, QuickiWiki, Wiki
|
|
