Wikin – det moderna uppslagsverket

Del 2: Att skapa en egen wiki

Det finns olika sätt att skapa en egen wiki. Det kan göras på den egna webservern eller via ett wikihotell som exempelvis Wikia.com. Det sistnämnda alternativet är en bra metod ifall man vill skapa en wiki relativt snabbt och som går att använda direkt utan att utförlig konfigurering krävs.

Jag skapade till att börja med en wiki just på detta sätt och använde mig av wikihotellet Wikia.com. Det är svårt att sätta fingret på varför jag inte var helt nöjd med denna metod. Det kan ha varit det mest uppenbara, nämligen att jag blivit så van vid det wiki-verktyg som används på de wikis som jag regelbundet använder. Wikia’s wikiverktyg var något annorlunda vilket gjorde att jag inte riktigt trivdes i dess miljö. Jag valde därför att skapa en ny wiki på den webbserver där min domän även hostas. Det wikiverktyg jag valde att använda för detta var MediaWiki, alltså samma verktyg som Wikipedia med flera använder.

Min ambition var att dels beskriva hur jag själv installerade MediaWiki på min egen server samt att sammanfatta hur en wiki kan sättas upp enligt Leuf & Cunningham (2001). Det wikiverktyg som Leuf & Cunningham (2001, s. 38) beskriver är QuickiWiki, vilket kan installeras på en separat dator eller på en webbserver. Det som gör QuickiWiki speciellt är att det innehåller en komponent som simulerar hur en webbserver svarar på en begäran från en webbläsare. Detta gör att den som vill installera en wiki lokalt på sin dator inte behöver installera och konfigurera en egen webbserver. Vad som dock krävs är att användaren installerar en Perl-tolk på sin dator. I system som Unix och Linux finns ofta Perl tillgängligt per standard men på en plattform som Windows behövs det installeras (Leuf & Cunningham, 2001, s. 38-39).

Tyvärr förutsätter författarna Leuf & Cunningham att man har tillgång till den CD-skiva som följer med boken vid köp. Då jag lånat boken på stadsbiblioteket i Göteborg och snart upptäckte att den tillhörande CD:n saknades, så har jag inte tillgång till denna. Efter viss research kunde jag snabbt dra slutsatsen att projektet QuickiWiki inte längre är aktivt. Därmed kommer detta inlägg huvudsakligen att utgöras av min egen beskrivning hur wiki-verktyget MediaWiki installeras på en webbserver med stöd för MySQL och PHP.

MediaWiki

Som beskrivet ovan valde jag att använda MediaWiki, som är ett wiki-verktyg som används av bland andra Wikipedia. Det som tilltalar mig mest med just detta verktyg är det enkla gränssnittet men samtidigt den kraftfulla funktionalitet som ligger bakom. En wiki i MediaWiki kan konfigureras utifrån flertalet olika variabler i scriptspråket PHP och jag har personligen bara behövt ändra ett fåtal av dessa för att komma igång.

Som hjälp med konfigurationen har MediaWiki passande nog satt upp en wiki med all information som användarna kan tänkas behöva för att sätta upp sin wiki. Innan man kan börja med installation och konfigurering av sin wiki finns det ett par saker som måste finnas för att wikin ska fungera. En wiki behöver en databashanterare där alla artiklar lagras, för det är ju trots allt det som en wiki är – nämligen en databas. MediaWiki använder MySQL vilket kräver att denna finns installerad på den webbserver som ska användas. De flesta webbhotell erbjuder MySQL och det brukar finnas verktyg för att skapa en MySQL-databas i den kontrollpanel som man har tillgång till via webbhotellet. Finns det ingen MySQL-databas tillgänglig, ska en sådan skapas innan wikin kan installeras.

Vad som också måste finnas är stöd för scriptspråket PHP, det vill säga en PHP-server. Detta brukar också finnas hos webbhotellet och brukar gå att komma igång med via webbhotellets kontrollpanel.

Om wikin ska användas på en privat webbserver, som i mitt fall på en god väns server, bör man kontrollera med den som äger servern att MySQL och PHP finns tillgängligt.

När all nödvändig funktionalitet finns på plats är det dags att ladda hem de nödvändiga filer som ska placeras i en lämplig katalog på webbservern. Filerna finns att hämta som zip-fil och bör packas upp innan man via en FTP-klient ansluter sig till servern och laddar upp filerna. MediaWiki-filerna ska placeras i en katalog som blir tillgänglig via webben. Om webbservern Apache används bör filerna placeras i /prod/www/<domännamn>/wiki. Denna sökväg kan emellertid se annorlunda ut. Om ett webbhotell används brukar man endast behöva skapa en katalog med namnet wiki i sin hemkatalog där filer till den egna webbplatsen vanligen lagras. I mitt fall skapade jag en wiki-katalog och placerade denna i WordPress-katalogen eftersom min domänadress pekar direkt på min blogg i WordPress. Jag når därmed min wiki med adressen www.sandrability.com/wiki/. Observera också att det ofta krävs att det konto man har hos sitt webbhotell är Linux-baserat och inte Windows-baserat, eftersom stöd för PHP oftast redan är installerat i Linux. Tyvärr är det inte alltid så i Windows då detta oftast måste installeras separat men information om detta ska gå att få från webbhotellet.

När filerna ligger på plats på servern kan installationsfilen index.php köras. Den finns att hitta i katalogen /config och körs direkt i webbläsaren. Webbservern kan här upptäcka att den inte har alla nödvändiga rättigheter för att köra filen. Om så är fallet visas ett felmeddelande och man måste då ändra rättigheterna, vilket kan göras via FTP-klienten. Jag valde själv att ändra filrättigheterna för index.php till 777 (alla rättigheter) under installationen och sedan ändra tillbaka filrättigheterna till 644 (läs- och vissa skrivrättigheter) när installationen var klar.

När de nödvändiga filrättigheterna är satta är det bara att köra index.php och följa instruktionerna under installationen. Om man är osäker på någon inställning kan man antingen välja den inställning som rekommenderas eller söka upp aktuell inställning på MediaWikis wiki och läsa mer. När installationen är genomförd skapas en ny fil i katalogen /config med namnet LocalSettings.php som sedan ska placeras direkt i wiki-katalogen, alltså flyttas en nivå upp i filhierarkin. Nu är wikin färdiginstallerad och kan börja konfigureras!

Konfiguration

En bra start är att redigera huvudsidan och där skriva en text för wikin där syftet och eventuella regler för användandet av wikin finns angivna. Precis som med vilken annan webbplats som helst är det ju viktigt att besökaren vet var han eller hon har hamnat.

En annan funktion som kan vara bra att anpassa efter sina egna behov är logotypen, som är placerad längst upp i vänstra hörnet. En logotype i MediaWiki ska vara 135-135 pixlar och kan vara i något av de vanligaste formaten för bilder som kan visas på Internet. Själv valde jag formatet .png eftersom det möjliggör en transparent bakgrund i bilden.

När man skapat en bild att använda som logotype behöver man även lägga till en kodrad i filen LocalSettings.php. För att göra detta laddas filen ner till en lokal katalog på den dator man använder och öppnas i ett lämpligt textredigeringsprogram (NotePad, TextMate eller Gedit, beroende på operativsystem). Kodraden som ska läggas till är $wgLogo = ”sögväg/filnamn.filextension” där texten innanför citationstecknen ska utgöras av en URL-adress (exempelvis http://www.sandrability.com/wiki/images/wiki-aepple-liten.png) eller av en relativ sökväg (exempelvis /images/wiki-aepple-liten.png). Kodraden kan placeras längst ner i LocalSettings.php eller där andra variabler anropas på liknande sätt. Själv la jag koden på rad 105.

Om installation och konfiguration gått som de ska och inget oförväntat skett under vägen, bör wikin nu vara helt klar att använda. För mer information se installationsguiden på MediaWikis wiki.

Litterutur

Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley.

MediaWiki (senast uppdaterad 2009-10-08). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki> [2010-02-26].

MediaWiki / Installation / Installation guide (senast uppdaterad 2009-12-27). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Installation_guide> [2010-02-26].

MediaWiki / Installation / Installation guide / Initial configuration (senast uppdaterad 2010-02-12). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Config_script> [2010-02-26].

MediaWiki / LocalSettings.php (senast uppdaterad 2010-02-25). [Elektronisk]. San Fransisco: WikiMedia Foundation. Tillgänglig: <http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:LocalSettings.php> [2010-02-26].

Andra bloggar om: , , ,

Wikin – det moderna uppslagsverket

Del 1: Lite bakgrund

Ordet wiki kommer från det hawaiiska ordet wikiwiki som betyder skynda, snabb, hastig, eller kvick och används i flera olika sammanhang i det hawaiiska språket (Leuf & Cunningham, 2001, s.14).

Det moderna nyttjandet av ordet wiki refererar till någon typ av uppslagsvärk eller samlad plats för information inom ett visst ämne, som exempelvis FRA-pedia, eller som ett omfattande uppslagsverk på allt mellan himmel och jord, som Wikipedia. Ordet wiki ses oftast sammansatt med andra ord som Wiki-pedia, Wiki-media, Wiki-leaks osv. Vissa webbtjänster och företag har numera sin support i form av en wiki i den mening att inte bara anställda inom företaget kan bidra med supporten utan användare runt om i världen som sitter inne med kunskap om hur problem kan lösas har möjligheten att bidra med sin kunskap. Mozilla är ett exempel på ett företag som driver denna typ av support för sin mjukvara Firefox och Thunderbird.

En wiki kan ses som ett databassystem uppbyggt av internet länkade webbsidor med artiklar som utgör själva innehållet. Vad en wiki egentligen är, enligt Leuf & Cunningham (2001, s. 14), är ett enkelt och lättförståeligt databasgränssnitt som vilken användare som helst med en relativt modern webbläsare kan hantera. Utan att behöva komma i kontakt med tabeller, databassyntax eller omfattande SQL-frågor kan användaren snabbt och enkelt skapa, redigera, kommentera och diskutera artiklar i databasen. Användare skapar artiklar inom sina specialområden och där det fattas information för att göra en artikel eller ett ämne fullständigt kan andra användare med andra specialområden skapa nya artiklar. På detta sätt byggs en wiki ut så att dess kunskapsbas utgör en allt större grund och dess besökare kan finna information med ett allt bredare spektrum.

En viktig del av konceptet med wikis är den öppenhet och frihet som råder. Vem som helst kan redigera innehållet i en artikel vilket enligt Leuf & Cunningham (2001, s.15) främjar ett demokratiskt och delaktigt användande av webben. Innehållet i en wiki är sällan skyddat av upphovsrätten utan av Creative Commons, vilket är en licenstyp som ger användare frihet att använda materialet på sidan enligt vissa villkor.

Litterutur

Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001). The Wiki Way – Quick Collaboration on the Web. Boston: Addison-Wesley.

Andra bloggar om: ,

Veckans tanke III

Förra veckans Veckans tanke.

Min egen uppfattning om Web 2.0 är att det är ett begrepp som jag själv inte använder eller känner något behov av att använda. Jag upplever det främst som ett buzzword eller en trend, men jag förstår samtidigt vad man menar när man redogör för begreppet i filme

En förändring som jag själv tycker visar på en tydlig skillnad mellan webben ”nu” och ”då” (och med ”då” tänker jag på hur Internet såg ut och vad det användes till då allmänheten fick tillgång till det i början av 90-talet) är exempelvis hur personliga hemsidor förändrats från att vara en relativt statisk sida med rolig information, bilder och annat som kan tänkas höra hemma på en personlig hemsida, till en mer dynamisk webbplats med olika funktioner och framför allt – den löpande uppdateringen tack vare bloggfunktionen. För om man tänker efter: hur många personliga hemsidor känner man egentligen till som INTE har formen av en blogg? Själv kan jag i alla fall inte komma på en enda en. Det skulle möjligen vara webbplatser för kända personer, men dessa sätts ju främst upp i marknadsföringssyfte precis som för vilket företag eller varumärke som helst.

En annan sak som jag tycker kännetecknar Web 2.0 är behovet, eller snarare finessen, med inloggningsuppgifter på många webbplatser. Till en början var sådana främst nödvändiga ifall man skulle beställa produkter men nu ser man det nästan överallt: på tidningsajter (Idg.se), resesajter (Vasttrafik.se) och på sajter med samlad information om väder, nyheter, horoskop, citat, polls, tv-tablåer m.m (Superstart.se). Webbplatser skräddarsys allt mer efter besökarens speciella behov och önskemål.

Andra bloggar om: , ,

Veckans tanke II

Även lite sen med denna tanke men detta är mina reflektioner kring social verktyg.

När jag ställde mig själv frågan vad jag använder sociala verktyg till så blev svaret nästan omgående; vad använder jag INTE sociala nätverk till? Så klart det finns en massa saker som inte går att göra via sociala verktyg; de mest nödvändiga i livet som att äta och sova, bara för att ta ett par primitiva exempel. Men om jag begränsar mig till de saker som är socialt relaterade, ja, då är det inte mycket där ett socialt verktyg inte kommer in.

Nästan hela min bekantskapskrets vistas numera om inte varje dag så relativt ofta på Facebook. Mobiltelefonen har nästan blivit överflödig när det handlar om att skaffa kontakt och att behålla den.

Så fort man är osäker på något, det kan röra sig om en diskussion, ett sällskapsspel, en frågesport på tv, så har Wikipedia, där människor hjälps åt att fylla på med nyttig information, blivit ett av de ord man tänker först. Även om informationen och vinklingen på Wikipedia emellanåt kan ifrågasättas, särskilt då det gäller politiskt laddade frågor som övervakningssamhället, klimatet eller köttkonsumtionen, är det ändå fullt möjligt att skaffa sig en uppfattning om vad något är eller hur det fungerar, vilket kan vara tillräckligt för att komma vidare i sällskapsspelet eller diskussionen.

Matlagning, som i sig ofta kan vara en social process, har även upphört att vara enkla recept på nätet. Nu ska det diskuteras, delas, tipsas och läras ut om mat i avancerade recept-communities.

I sammanhanget lärande har vi exemplena Disco och Marratech där ett av de huvudsakliga syftena är att föra samman studenter från olika delar av landet. Distansstudier har ju blivit allt vanligare de senaste åren och det finns nu betydligt fler utbildningar att välja på än vad det gjorde när jag började på högskolan första gången 2001. Jag tror att distansstudier kommer att utgöra en allt större del av den moderna utbildningsformen vilket sannolikt kan öka studenters förmåga att använda sociala nätverk och verktyg även utanför studierna.

Listan på exempel kan göras lång men det är i alla fall så här jag själv använder och ser på sociala verktyg.

Andra bloggar om: , ,

Veckans tanke I

Jag ligger lite efter med att kommentera på just denna tanke men här kommer i alla fall mina funderingar.

I egenskap av mobboffer i grundskolan, till stor del på grund av min medfödda synskada, har jag kommit att betrakta mobbing som en av mänsklighetens sämre sidor och som ett ett beteende som vi varken behöver lära oss och relativt sällan ställas till svars för.

På frågeställeställningen ifall mobbing kan förekomma på sociala nätverk är svaret självklart ja, eftersom människors beteenden, oavsett bra eller dåliga, inte försvinner på de sociala nätverken. Samtidigt tror jag dock inte att mobbingen på sociala nätverk är den egentligen källan, det vill säga att den skulle födas där, snarare vidareutvecklas och förvärras.

Jag är inte en person som tror på förbud eftersom jag inte tror att förbuden i sig ändrar människors uppfattning eller beteenden. Jag tror snarare att man hittar nya sätt för att åstadkomma samma sak så för mig är ett förbud snarare en lösning på ett symptom och inte på problemet i sig. Att förbjuda saker som anses vara dåliga kommer, enligt mig, i slutänden bara att generera andra halvbra alternativ. När det handlar om social networking på Internet anser jag istället att det är effektivare att förbättra de alternativ som redan finns, bland annat med hjälp av funktioner för att anmäla missbruk på olika sätt, samt att de som ansvarar för webbplatsen där de sociala nätverkandet sker, bör vara uppmärksamma på abuse-anmälningar och agera snabbare utifrån dem. I övrigt anser jag att även om det känns hopplöst och extremt långsiktigt, så bör hela samhället arbeta för att minska mobbing på olika plan: skolan, arbetslivet, politiken osv, snarare än att förbjuda saker.

Andra bloggar om: , ,

Lärkontrakt

Den första uppgiften i kursen digitala distributionsformer var att skapa sig en blogg. Den uppgiften är ju redan avklarad, sen länge. Nästa uppgift blir att skriva ett lärkontrakt, riktat till mig själv, där jag ska specificera vad jag vill lära mig under kursens gång. Det låter nog en smula luddigt och jag är inte riktigt säker på hur kontraktet ska se ut än men eftersom kursen är byggd på att studenten tar ansvar för sitt eget lärande (så är det visserligen ofta när det gäller kurser på högskolan) är det bra att ha ett mål att sträva efter, utöver kursplanen. Lärkontraktet finns för att mina mål ska vara tydliga både för mig själv och för lärarna på kursen.

Lärkontraktet ska också utformas utifrån ett temaområde som man finner intressant och som sträcker sig inom ramarna för kursen (nätverk, tjänster och användare). Det finns väldigt mycket som intresserar mig när det gäller IT och Internet så det blir svårt att välja ETT intressant område men jag skulle tro att jag kommer att hamna någonstans i närheten av antingen tillgänglighet eller nätneutralitet/informationsfrihet. Eller kanske en kombination?

Så där ja, nu har jag i alla fall börjat fundera lite på det här med lärkontrakt.

Andra bloggar om: ,

Ny kategori

Nu har jag precis skapat en ny kategori här på bloggen. Det händer inte så ofta eftersom jag nästan helt använder etiketter. Den nya kategorin är i alla fall Digitala distributionsformer och syftet med denna kategori är att mina kurskamrater lättare ska kunna hitta de inlägg som jag kommer att posta i kursen Digital distributionsformer. Alla andra är så klart också välkomna att läsa dessa inlägg men de kanske inte är så intressanta för de som inte läser kursen.

Andra bloggar om:

Hemtentan klar

Lämnade in hemtentan för ungefär en timme sedan! Skönt! Tentan gick ut på skapa en relativt enkel webbplats i XHTML, CSS och Javascript. På webbplatsen skulle en användare kunna välja en ort och få aktuellt väder för den orten. På webbplatsen skulle även finnas en länk till en XML-fil med inmatad data om orter med respektive väderinformation. Slutligen skulle en CSS-fil kopplas till XML-filen för att strukturera upp innehållet och få till en snygg design så innehållet blev mer läsbart.

Arbetet med webbplatsen gick väldigt bra. Jag hade förväntat mig att Javascriptsdelen skulle bli lite knepig men allt löste sig fint och bra. Jag är nästan fortfarande lite förvånad. Tänk om jag har missat något eller missuppfattat en uppgift?

Gah!

Nu ska jag jobba vidare med examinationsuppgiften i kursen Vektorgrafik och animering som har deadline på söndag.

Time to get busy…

Andra bloggar om: , , , ,

Hemtentadags!

Har precis börjat med hemtentan i kursen Kodningsspråk och HTML. Den går ut på att man ska göra en relativt enkel webbplats där användaren ska kunna välja en ort och få väderinformation om orten med hjälp av JavaScript. Mitt första intryck var ”Oj…” men efter att ha läst i genom tentan en och till och med ett par gånger till så började det klia i fingrarna och jag insåg att det nog inte skulle bli så svårt.

Tentan ska vara färdig och inlämnad senast kl 18:15 imorgon. Så varför sitter jag här på bloggen och babblar då?

Andra bloggar om: , ,

Nu så!

Nu är allt fixat och bloggen ser nästan ut som den gjorde innan uppdateringen då vissa saker mer eller mindre ballade ur.

Nu är det dags att packa och åka hem till mor och far ute på landet. Där kommer vi att spendera några dagar fram till juldagen då vi beger oss till Varnhem för mer julmat och mera julklappar. Det ska blir trevligt och mysigt men en liten del av mig ser ändå fram emot när alla helger är över.

Andra bloggar om: , , ,